Etikettarkiv: uppfinning

Bildteknik: Heidi Stålmannens optiker

Hägglunds släpper en militär variant på Googleglasögonen, skriver Ny Teknik. Glasögon som man kan se genom plåt med. Lite som Stålmannen. Fatta vilka användningsområden som öppnar sig?

Det har ju gått lite trögt för Google Glass. Man talar till och med om flopp. Men det handlar nog – som alltid – om att få ned priset och skapa behov?

När BAE Systems Hägglunds nu kommer med teknik från stridsflygarens cockpit i ett par glasögon är det lätt att se framför sig en radda användare:

Bilförsäljaren, besiktaren, skaderegleraren – alla kommer de skaffa sig sitt par. Men även andra yrkesgrupper. För det är klart man vill kunna se rakt igenom?

Och tänk så mycket snusk man skulle få se? Eller kunde få se.

Jag funderar faktiskt själv på ett par. För sjöutsikten. Säkert mer gesvint än att gräva bort åsen bakom kåken och få till att fälla ett par hundra kommunala träd. Helt säkert, förresten.

(Glasögonen – Battleview360 – håller också reda på vänner och fiender. Tillämpningar på detta, i hem och skola, räcker nog för ett eget inlägg…)

Heidi Wiik Edlund – patentingenjör och expert på ljud- och bildteknik – hur är det möjligt att se igenom plåt?

Man kan montera kameror på andra sidan plåten och sedan låta en användare se bilden på en skärm, projicerad på en yta såsom ett par glasögon, eller till och med direkt projicerad på näthinnan. Det sistnämnda påminner om superkrafter!

Var i klasslistan ska vi leta för att hitta information om avancerad bildbehandling, som till exempel Googleglasögonen?

Pröva att titta på H04N13/0429, G02B27/0172 eller G06T19/006!

Det låter jättespännande att vara patentingenjör inom bildteknik?

Ja, det är det! Man får se framtida teknik, som ibland känns nästan som tagen från en fiktionsfilm. Det dyker upp uppfinningar inom olika områden som man får djupdyka i. Så man tröttnar sällan på en teknik.

Jag har turen att handlägga teknik som folk känner till. Jag får se många nya och förbättrade ljud- och bildapparater innan de ens dykt upp till försäljning.

Tack Heidi!

/Perry White för PRVbloggen

Vill du också jobba med Heidi och det senaste inom bildbehandling? Sök jobbet som patentingenjör ljud- och bildteknik på PRV! Annonsen hittar du – här!

Kommentarer inaktiverade för Bildteknik: Heidi Stålmannens optiker

Under patent

AC/DC snart hemma hos dig

Med likström hemma skulle vi spara 10 procent på förbrukningen. Det menar professor Josep M. Guerrero vid Ålborgs universitet. Guerrero bygger Nordens första demo-hus med likström.

Förra veckans nummer av Ny Teknik ägnar ett helt uppslag åt likströmstrenden. Datorhallarna – med sina stora förluster och kylkostnader – leder utvecklingen. Och varför ha växelström i väggen hemma när nästan allt går på likström?

Sara Thulin – patentingenjör och expert på elkraft – varför vill man hellre jobba med likström än växelström?

I det här fallet så handlar det om att solceller och batterier genererar likström och då slipper man själva omvandlingen, som ger upphov till mycket förluster.

Är det möjligt att driva alla apparater i ett hushåll med likström?

Ja visst. Men om man tänker att man ska utrusta hela hemmet med ett parallellt likströmsnät – som komplement till det befintliga 230V-nätet – uppstår problemet med vilken spänning man ska välja? De produkter vi har hemma är anpassade för flera olika spänningsnivåer, till exempel 4 V, 5 V, 9 V, 12 V, 19 V.

Med en låg spänningsnivå behöver man mer ström för att överföra samma effekt. Den resistiva förlusten i en ledning är resistansen gånger strömmen i kvadrat. Så för att inte få för stora förluster i ledningarna måste ledarens resistans minska genom att man ökar arean – alltså använda tjockare kablar.

I praktiken innebär det att om man vill ha ungefär samma ledningsförluster med en lägre spänning måste man gå från en kabel som är några millimeter tjock till en som är några centimeter tjock för till exempel 12 V.

Kommer det in många ansökningar på det här området?

Nej, inte direkt. Något enstaka har vi sett genom åren. Mest handlar det om styrningen och så kallade smarta hem.

Ni jobbar med ganska dramatiska begrepp inom kraftelektroniken – det är strömspikar, genombrottsspänningar och överslag; ni dödar och ni fimpar (strömmar) – är det en hård jargong?

Ha ha! Pratar man högspänning så är det hårt och brutalt. Det är inget man grejar med på en labbänk med en skruvmejsel i handen 🙂

Hur klassar man förresten en likriktare?

H02M ligger omvandlig mellan DC/DC, AC/DC, DC/AC och AC/AC.

Tack Sara!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Fakta: AC/DC
AC/DC är ett hårdrocksband från Sydney i Australien. Namnet är en förkortning av engelskans alternating current/direct current (växelström/likström). AC/DC har sålt över 200 miljoner plattor, med låtar som ”Hells Bells”, ”Back in Black”, ”Highway to Hell”, ”T.N.T.” och ”Thunderstruck”.

Gitarristen Angus Young har som kännetecken att alltid bära skoluniform på scen. Utmärkande drag i hans spelstil är de relativt enkla dur-ackorden med större fokus på taktkänsla och träffsäkerhet i de riff som de flesta låtarna byggts upp runt i klassiker som till exempel ”T.N.T.”, ”You Shook Me All Night Long”, ”Highway to Hell” och ”Thunderstruck”.

1981 släppte AC/DC albumet For Those About to Rock – We Salute You. Titelspåret har sedan det släpptes avslutat i stort sett varje turnékonsert och många menar att det är bandets hyllning till sina fans. Jag köpte plattan på Hammarlunds musik i Söderhamn 1983. Det var mitt första skivköp.

Källa: Wikipedia

Kommentarer inaktiverade för AC/DC snart hemma hos dig

Under patent

Tårar på min kudde

Robert Broberg är död. Robert var älskad av sina fans. Jag är ett.

Brorsan köpte plattan ”Upp igen” 1983. Kassettbandet jag spelade av gick varmt hemma på Djurbergsgatan. Jag tror till slut att det gick av.

Jag var 11 och hade aldrig hört något liknande. Fyndiga texter och melodier vävde samman funderingar om livet, människans möjligheter och omöjligheter.

Idag vet jag att Robban öppnade en ny dimension. Man kunde leka med ord, vända på meningar och skapa helt nya uttryck, med nya innebörder. Man kunde berätta med ord som i ordlistan betydde något annat än det man ville få sagt.

”Upp igen” börjar starkt, blir bara bättre och peakar i höjd med åttonde låten (Barhopping/Tårar på min kudde). Sista låtarna är svårare (för en elvaåring) eftersom de handlar om relationer. (De är förmodligen inte enklare idag…). Därför kom den lite lugnare låten nio att lägga sig lite extra varmt om öronen i min freestyle. ”Här i min skrivmaskin”.

Vad den handlar om vet jag inte, men jag håller med om allt:

Allt är en dröm
som en poet
ställer jag dikt
mot verklig-het och varm
är du i fantasin
här i min skrivmaskin

Tack Robert!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Fakta:
Wikipedia skriver följande om skrivmaskiner. Texten är så bra teknikhistoria och så relevant för PRVbloggen att jag låter den stå oredigerad:

Henry Mill var den förste som tog patent på en skrivande maskin år 1714, men hans konstruktion lanserades aldrig kommersiellt. Pellegrino Turri, karbonpapprets fader, uppfann en maskin 1808.

Många av de tidiga konstruktionerna togs fram för att göra det möjligt för blinda människor att skriva. I USA blev i ordet mill generisk beteckning för apparaten skrivmaskin. Eftersom mill också har betydelsen kvarn gav detta upphov till begreppet papperskvarn för en mängd papper med skrift för tidsödande byråkratisk hantering.

Tangenternas placering har ändrats genom åren. Från början var de i alfabetisk ordning, vilket medförde långsam skrift och ofta ihoptrasslade bokstavsarmar. QWERTY-layouten, uppfunnen 1867 av Christopher Latham Sholes m.fl, delade upp de vanligaste diagraferna på vänster och höger hand. E Remington and Sons producerade den första maskinen av denna typ 1 mars 1873 i Ilion, New York.

Kommentarer inaktiverade för Tårar på min kudde

Under Okategoriserade

Patent säljer Ribby Allé

PRVbloggen har tidigare provat sängar hos Sova. Och fallit platt för argument om patenterade bottnar. Och handlat. För patent säljer.

Det visade sig vara en bra bit ner till botten. Men även om jag nu om natten vajar som en prins på ärten, är det i fast förvissning om att jag har en patenterad – och därmed utmärkt bekväm – säng.

Patent meddelas endast på en uppfinning som är ny i förhållande till vad som blivit känt före dagen för patentansökan och tillika väsentligen skiljer sig därifrån står det i andra paragrafen patentlagen.

Det är i en och samma mening två av tre kriterier för att få patent. Det tredje (eller första) är att den ska vara industriellt tillämpbar. Eller kort sagt: fungera.

Det finns alltså inga som helst krav på att uppfinningen ska vara bättre, billigare, vackrare eller för den delen skönare. Allt det där är personliga preferenser som modemagasin och skönhetsråd ägnar sig åt. Eller möbelhus. På myndigheten förhåller vi oss närmast kliniskt inför patenterbarhetskriterierna.

I det tidigare inlägget – som jag lite spekulativt försökte sälja med sex i rubriken – nästan raljerade jag över begreppet patent i folkmun likställt med kvalitet. Men det var naivt. Och nördigt. Rentav korkat av mig.

Jag tar tillbaka! Patent är ju bara ett ord. Vad mannen på gatan eller kvinnan i Sovabutiken fyller det med är ju upp till dom?

Nej, jag tänker nu jobba med folkviljan istället för emot. Så låt oss föreslå SAOL, Norstedt och den Svenska språkpolisen att patent är en kvalitetsstämpel!

Ett slags sigill. En kravmärkning eller en svan. Något man nästan måste ha för att vara aktuell på marknaden. Vilken fart vi skulle få på innovationssverige?

Patenterad vinterträdgård i Västerhaninge

I Ribby Allé har man förstått. Ribby Allé är ett bostadsområde i Västerhaninge. Ett flådigt konceptbygge, bostadsrätter med kök från Marbodal och tillgång till vinterträdgård. Bovieran kallas konceptet. Sökbart i Svensk varumärkesdatabas.

Och enligt en annons på Hemnet är själva vinterträdgården ”patenterad”. Vinter som sommar, för patent gäller ju året om – i 20 år – eller så länge man betalar.

Exakt vad som är patenterat framgår inte av annonsen – och kanske är det klokt att inte förvilla den tänkte köparen med ytterligare dokumentation. Men hör här: Jag vill absolut inte raljera kring detta!

Redan strängen ”vinterträdgård” ger faktiskt 19 träffar i Svensk patentdatabas. Det handlar om takbalkar, taknocksanordningar, markiser och gardiner. Och då finns det säkert en räcka synonymer och branschbegrepp att variera med.

Och hör här igen: Bovieran är patenterad och patentet är i kraft! Vi hittar EP 2099988 i patentdatabasen: Byggnadsenhet som bildar en innesluten klimatzon.

Och även om ”patenterad” i sin lexikala betydelse inte betyder bra tycker jag gott att mäklaren kan använda det som positivt förstärkningsord i marknadsföringen.

Det tycker jag förresten alla som säljer något kan göra. I väntan på SAOL, Norstedt och Svenska språkpolisen. Patentlagen behöver vi ju inte ändra i.

För patent säljer, liksom sex. I sängen som i trädgården.

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Tack till Lars Jakobsson!

Kommentarer inaktiverade för Patent säljer Ribby Allé

Under patent

Rostade linser och ihåliga byggstenar

patent3
Patentritning på den populära pappersdockan som fick
kläder med magneter istället för ömtåliga pappersflikar. 

 

Idag är det som bekant 70 år sedan den åttonde maj 1945, då andra världskriget tog slut i Europa.

Några av de foton som togs på Kungsgatan i Stockholm dagen innan V-dagen har satt sig på näthinnan: många glada, rentav euforiska människor, en massa konfetti eller pappersbitar, och flaggor. Kanske fanns en smygande känsla av skuld hos somliga över att Sverige inte hade hjälpt till mer, men mest var det en glädjens dag för att det krig som skördat flest dödsoffer i världshistorien tagit slut, åtminstone i Sveriges närområde.

Ett stort antal städer utanför Sverige låg i ruiner. Många ville bygga upp dem igen så snabbt och billigt som möjligt, och därför hittade man bland annat på ihåliga byggmaterial av lego-typ, se till exempel en modell av Joseph Aretz nedan (FR 915121 A).

patent1

Visst hade Sverige och andra neutralitetsivriga länder sluppit det mesta av det värsta, men bristen på en del produkter var såklart kännbar även utanför krigszonerna. Till exempel beskriver ett schweiziskt patent från 1942 ersättningsprodukter för kaffe, choklad och så vidare, gjorda av malda, rostade linser (CH 223294 A). Hur det smakade framgår inte, men för att få drickchoklad skulle man blanda linsmassan med florsocker.

Krigets umbäranden sprängde ytterligare en gräns i augusti 1945, då två atombomber föll över Japan.

Kärnvapen är ett av det tydligaste exemplen på de förödande uppfinningar som andra världskriget har kunnat sätta på sin blodfläckade meritlista (se bl a US 2708656 A). Andra nydanande militära uppfinningar har senare visat sig vara direkt användbara i fredstid, till exempel mikrovågsugnen, utvecklad av amerikanen Percy Spencer (US 2437279 A), eller kontrollen av kabintryck i flygplan (GB 642717 A). Av sådana skäl har det sagts att krig skyndar på teknikutvecklingen.

I patentlitteraturen kan man också hitta många bevis på den ökande graden av familjebildning under 1940-talets andra hälft. Ett spädbarn kunde nu ligga i en rymdfarkostliknande barnvagn designad för att klara av ojämna vägar och trottoarkanter, se bilden nedan (US 2422254 A), och den populära pappersdockan fick kläder med magneter istället för ömtåliga pappersflikar (US 2363914 A).

patent2

För de nostalgiska krigsveteranerna uppfanns en ram för krigsminnen formad som en soldathjälm (US 2506688 A). De flesta av oss idag har inga sådana minnen, men det finns förstås många människor, även i Sverige, vars familjehistoria har behövt skrivas om på grund av andra världskriget. En dag som denna tänker man på dem och hoppas på varaktig fred.

/Laura Enflo, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Rostade linser och ihåliga byggstenar

Under patent

Bitarna som får Lego att se rött

Jag har känt hela tiden att något inte stod rätt till. Jag har burit på det hela min uppväxt. I helgen blev det tydligt – de passar inte ihop. De fungerar inte tillsammans. Jag har levt med falsarier.

Det är ett par åttor vi talar om. Och några fyror. Det står Lego på bitarna. Men det är inte Lego. Det kan inte vara Lego. Jag frågade mamma, men hon kunde inte minnas när de köptes. Förmodligen till brorsan, och han är ju femtio nu.

Något som förbryllar är antalet. Det handlar om högst tio stycken, så det verkar osannolikt att de skulle kommit med någon byggsats. Kanske är det fråga om någon mindre expandersats? Inköpt utombys. Eller kvarglömt.

Leksaksaffärerna från den här tiden i Söderhamn är för länge sedan borta. Julles leksaker – detta leklustens tempel från barndomen – inte skulle Julle befatta sig med plagiat? Nej.

Skev, konformad och orange

Vad är det då som stör? Titta på bitarna nedan! Är de lika? Vid en närmare eftertitt ser vi att den vänstra är mindre fyllig i färgen. Den drar åt orange.

kopia tv org th_450x300
Original till höger (foto: Thérèse Ahlén)

Sätter vi den ljusare biten på ”originalbiten” stämmer det hyfsat (nåja, Legos tolerans är en mikrometer…) men provar vi istället bygga originalbiten på den misstänkta plagiatbiten blir det tydligt: plagiatbiten är konformad! Och skev.

org nederst kopia ovan_450x300
Original överst (foto: Thérèse Ahlén)

Väldigt tydligt blir det när vi bygger två misstänkta plagiatbitar ovanpå varandra. De fäster inte alls ihop. Dessutom är de båda så pass skeva att det öppnar sig en närmast löjeväckande glipa över halva förbandet (t.v. nedan).

kopior tv org th_450x300
Original till höger (foto: Thérèse Ahlén)

Rättsligt eftermäle?

Legobiten med rör för stabilitet (den moderna legobiten) patenterades 1958. De här tarvliga bitarna har funnits i leklådan så länge jag minns. Risken finns alltså att de fortfarande stod under skydd när jag byggde mina första trappor och torn.

Birgitta Holmberg-Roth – jurist på PRV – är det vanligt med plagiat?

Tyvärr ja, mest obehagligt är det kanske med plagierade läkemedel.

Att det är olagligt att tillverka patenterade legobitar torde vara klart, men vilket ansvar har man som återförsäljare?

Nu har patenten för legoklossarna gått ut, men varumärket lever i högsta grad! Vare sig enligt varumärkeslagen eller patentlagen får någon annan än rättighets-innehavaren sälja, bjuda ut eller använda patenterade uppfinningar eller varumärkesskyddade varor utan tillstånd. Så ja återförsäljaren har ett ansvar.

Skulle man kunna komma undan med att man handlat i god tro?

Nej, du kan inte undgå ansvar för intrång genom att hävda god tro.

Och nu lite jobbigare: hur ser rättsväsendet på köp för eget bruk eller innehav?

Från ensamrätten finns det undantag för utnyttjanden som inte sker yrkesmässigt i näringsverksamhet.

Borde jag för egen del oroa mig för rättsligt efterspel?

Nej, du kan sova gott!

Tack Birgitta!

Puh, för ett ögonblick såg jag mig själv med tättlindad scarf och slalomglasögon i en intervju med Camilla Kvartoft. ”Vi har fått följa med till en hemlig adress i centrala Söderhamn. Här har alltså plagiatlegopundaren sina grejer…”

Lego, jag lovar att aldrig låta mina barn leka med dessa falska bitar!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Fakta

Företaget Lego startades på 30-talet av snickaren Ole Kirk Christiansen. I slutet av 40-talet kom sonen Gottfred på idén att gjuta klossar i plast, inspirerade av brittiske pedagogen Hilary Fisher Page och hans företag Kiddicraft. Kiddicraft tog patent på plastklossar som gick att sätta ihop redan 1940.

Lego har just nu 34 patent i kraft i Sverige, enligt Svensk Patentdatabas. Originalbitarna är inte längre skyddade av patent, men genom effektivt arbete med varumärken och designskydd håller företaget konkurrenterna på avstånd.

Emelie på PRV Kundsupport hittar inte mindre än 73 varumärkesregistreringar från Lego (Lego Juris A/S). Då ingår inte eventuella avskrivna, avförda eller avslagna ansökningar. Därutöver kan det finnas registreringar på andra bolag inom Lego eller på enskilda personer.

Förra året passerade Lego amerikanska Mattel (Barbie) och blev därmed världens största leksakstillverkare.

Alternativ sysselsättning

Två åttor kan sättas ihop på 24 olika sätt (undantaget mina plagiatbitar då…). Tre åttor kan sättas samman på 1060 olika sätt. Jobbar vi med sex åttabitar har vi redan 915 103 765 alternativ. Det finns alltså ännu mycket obebyggt därute.

Källa: Andreas Nordström, dn.se

Kommentarer inaktiverade för Bitarna som får Lego att se rött

Under patent

V8-motorns födelsedag

Idag är det 83 år sedan första V8-motorn rullade av bandet på Ford. PRVbloggen firar det i festligt sällskap av Niels Rasmussen, patentingenjör på PRV och expert på bilar och motorer.

Jag kan ingenting om motorer så jag lät kompetensutveckla mig inför denna dag. Vill du också lära dig mer om motorer – eller bara kryssa av din kunskapsbank – häng med ner i texten! Nu kör vi!

IMG_1720_red
Foto: Thérèse Ahlén

Niels Rasmussen, varför är V8-an så mytomspunnen?

Det är en mycket bra fråga. För mig hänger V8:an främst ihop med stora amerikanare från 50- och 60-talen. Krom, fenor och framtidstro!

Samtidigt är det en motortyp i allt från små sportbilar till stora lastbilar och som på en gång kan vara exotisk – om den sitter i en Koenigsegg eller en Ferrari – eller ett arbetsredskap om den sitter i en Scania eller en amerikansk pickup.

Jag kommer faktisk inte på någon annan motortyp som har en sådan spännvidd i sin repertoar. Och så ljudet, förstås, oavsett det är en mullrande Scania-diesel eller en vrålande Ferrari.

Hur klassar man en V8:a?

I IPC-klasslistan finns F02B75/22 för motorer med cylindrar placerade i V-, solfjäder-, eller stjärnformation. Sedan kan man tilläggsklassa på CPC-klassen F02B2075/1832 där det finns motorer med just åtta cylindrar (klasslistan fortsätter hela vägen till 36(!) cylindrar).

Är ”more” alltid ”more” (fler är bättre) när det gäller cylindrar?

Det är ju inte många 36-cylindrade motorer man ser ute i trafiken, så det korta svaret på den frågan måste vara ”nej”.

Det är nog fortfarande så att många ser en motor med många cylindrar som litet ”finare”, men ur effektivitetssynpunkt är det sällan bra att ha många cylindrar.

Fler cylindrar betyder oftast fler rörliga delar och större förluster. Men effektivitet och bränsleförbrukning är kanske inget bekymmer om man har råd med en Bugatti Veyron med sextoncylindrig motor i W-formation och en cylindervolym på åtta liter… Just den modellen sålde slut i början av året.

Just nu är det ett väldigt fokus på att göra motorerna effektivare och reducera CO2-utsläppen. Och det är en tydlig trend att biltillverkare lanserar motorer med färre cylindrar än tidigare i jakten på minskad bränsleförbrukning.

De trecylindriga motorerna har gjort comeback och finns hos fler och fler personbilstillverkare eftersom trecylindriga motorer anses bättre ur effektivitetssynpunkt än de mer vanligt förekommande fyrcylindriga.

Volvo jobbar exempelvis också på att ta fram en trecylindrig motor och har dessutom gått ut med att man inte kommer att ha motorer med fler än fyra cylindrar i modellprogrammet framöver – inte ens i sina största modeller.

Fiat och systerbolaget Alfa Romeo är erbjuder till och med en tvåcylindrig motor i sina bilmodeller, men är än så länge ensamma om detta här i Europa.

”Rak” eller ”V”, för- nackdelar?

Det är svårt ge ett generellt svar på den frågan. Ska jag svara ärligt, är det nog mest en fråga om vad som får plats och är billigast att producera.

V-motorer är generellt kortare än raka med samma antal cylindrar och en V8:a är i teorin inte längre än en rak 4:a, även om V8:an blir något bredare. Det finns historiska exempel på raka 8:or, men de får nog inte plats i dagens bilar.

Sedan finns det en mängd andra faktorer som spelar in. Vill du exempelvis ha en motor som i sin grundkonstruktion vibrerar så litet som möjligt väljer du med fördel en rak 6:a eller en V12:a.

Moderna motorer blir allt snålare och man kan pressa ur mer kräm trots mindre cylindervolymer? Hur är det möjligt?

Som sagt är det just nu fokus på att minska bilarnas CO2-utsläpp. Det pågår ett ständigt arbete för att göra förbränningsmotorerna mer effektiva. Ett populärt sätt är att minska cylindervolymerna och kompensera genom överladdning.

Överladdning, exempelvis med hjälp av en turbo, gör att man kan pressa in mer luft, och därmed även mer bränsle, i cylindrarna. Mer bränsle kan översättas till mer energi och därmed högre effekt när det behövs.

Samtidigt kan man få lägre förluster i de relativt låga lastområden som i teorin används mest vid vanlig bilkörning där överladdningen inte är lika aktiv. På så sätt kan man alltså i teorin få både hög effekt och låg bränsleförbrukning.

Många upplever dock att den verkliga bränsleförbrukningen blir högre än den som bilproducenterna anger. Det hänger ihop med den standardiserade körcykel som används inom EU vid uträkning av bilens bränsleförbrukning. Körcykeln bygger nämligen på ett milt sagt försiktigt förarbeteende, som gynnar små överladdade motorer eftersom det rör sig om mycket låga motorlaster.

Arbete pågår med att ta fram en global standard för att bestämma fordons energiförbrukning som förhoppningsvis ska ge en mer verklighetstrogen siffra.

Vad har du för motor i din bil?

Jag har en liten bil och i den ryms endast en halv V8:a. Alltså en rak 4:a.

Tack Niels!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Läs mer om motorutveckling med Niels Rasmussen på PRVbloggen:
Pelle och Farbror Ottos uppfinning

Kommentarer inaktiverade för V8-motorns födelsedag

Under patent

Allt är inte Fiskars som är orange

Jag har tidigare skrivit här om talmetrar och salig gammelfaster. Salig gammelfaster lämnade efter sig inte bara en spännande verktygslåda utan också sex gröna glas, en sax och en bostadsrätt. Och det är en särskilt intressant sax, för den är orange.

Länge levde jag i villfarelsen att min sax var en äkta Fiskars. För mig räckte det liksom att den var orange. Hade jag tittat lite noga hade jag ju ganska snart sett att det inte var en Fiskars. Men nu låg den länge där i lådan.

IMG_1342_red (3)
Salig gammelfasters sax och en äkta Fiskars
Foto: Thérèse Ahlén

Skänkelsaxar – alltså handsaxar med fingeröglor för klippning av till exempel tyg, tråd, papper, hår, metall eller livsmedel – har funnits sedan 800-talet. Riktigt populära blev de dock först på 1500-talet.

Det är inte svårt att bygga en sax. Bara förena två skär med bult, skruv eller nit. Visst, saxskären måste vara lätt böjda så att de mjukt och fjädrande arbetar mot varandra i skärningspunkten, men: det svåra är att slipa den! Och det var här Fiskars tog kommandot över saxindustrin i slutet av sextitalet.

Fiskars utvecklade en ny metod för planslipning med profilerad slipskiva. Man upptäckte att saxskärens ytor – de flata ytorna, konturerna och skäreggen – alla kunde definieras med parallella linjer.

Saxarna överglänste gammelslipade saxar inte bara till kvalitet och hållbarhet, de gick också mycket fortare att slipa. Plötsligt kunde man slipa lika många saxar på ett skift som man tidigare gjort på ett år.

Hur valde man handtagens färg då? Det lär ha varit en ingenjör på nattskiftet som missade byta färg efter en serie saftcentrifugdelar. Därför orange.

Jag har frågat Camilla Damström på Varumärkesavdelningen om Fiskars skyddat färgen orange – lite som Löfbergs Lila skyddat lila – men tydligen inte. Och kanske behövs det inte heller, om man vet hur en slipsten ska dras.

Stefan Hultquist, utbildare och enhetschef PRV

6 kommentarer

Under immaterialrätt

Aktivitetsarmbandet årets julklapp

Det finns bara en tänkevurpa runt årets julklapp : Den ska ges bort! Och det är helt klart olika signalvärden i att få ett tevespel (1992) eller en platteve (2004) än som i år: ett aktivitetsarmband!

En gång gav jag min fru en kräm. Med glatt sinne. En helt vanlig kräm. Biotherm. Samma som vanligt tänkte jag. Ett tomtebloss av vänlighet. Dock hade jag missat det finstilta. Det var en anti-rynkkräm.

Jag vet inte om det var tio eller tjugo år yngre man skulle se ut, men förutom förolämpningen i sig höll vi på att hamna i en diskussion om det ens var sedesamt om hon smorde in sig. Min fru var trettio vid tillfället.

Nu på morgonen avslöjade Handelns utredningsinstitut (HUI) att årets julklapp spås bli aktivitetsarmbandet. Jag antar att det finns flera tillverkare av aktivitetsarmband, men en gemensam uppfinningstanke verkar vara stegräknare och pulsräknare, samt – naturligtvis – ett gränssnitt mot elektronika.

HUI jobbar – inte helt olikt PRV – med tre kriterier: Årets julklapp ska vara ny eller aktuell, säljas i stort antal exemplar och representera tiden vi lever i.

Försäljningssiffrorna kan man mäta. Jag tror också man har helt rätt i att den representerar tiden vi lever i. Det är tydligt att träning ligger i tiden. Bara här på firman har vi haft ett par stegräknartävlingar senaste året.

Min invändning ligger i själva bortgivandet. Och det är tanken som räknas heter det ju, vilket gör det ännu värre: Vill man ha det här av sin käresta?

Kanske utredningsinstitutet till nästa år räknar av förväntade mellandagsbyten? Spar kvittot!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Till sist:
Man kan gott och väl pricka av Aqua Vera som årets julklapp 1993, en doft. Sidenslipsen är kanske som aktuellast på Fars dag. Men till nästa år, HUI, värna husfriden med en mindre laddad present! Japanska servettringar av päronträ?

Kommentarer inaktiverade för Aktivitetsarmbandet årets julklapp

Under innovation

René Laënnec riktiga stetoskopmannen

Det är naturligtvis inget att skratta åt. En sexbrottsling. Avskyvärd. Men det går inte att värja sig mot epitetet: ”stetoskopmannen”. Tidningarna är för kreativa. Var det helt slut på ”25-åringar” eller ”falska läkare”? Eller bara ”skithög”?

Av respekt till dem han ofredat raljerar jag inte mer. Men själva stetoskopet är en hedervärd uppfinning som räddat många liv. Låt oss lyssna lite mer på det.

Stetoskopet uppfanns av 1819 av den franske läkaren René Laënnec, medicine doktor i Paris. Vi har alla sett ett stetoskop, men för att repetera används det för att lyssna på hjärta, lungor och tarmar. Auskultera, är den medicinska termen.

Det första stetoskopet var i princip bara ett trärör, genom vilket ljudvågor kunde fortplantas. Stetoskop av idag kan innehålla diverse sensorer, membran och filter och ljudvågorna som tas upp kan processas vidare till allsköns elektronisk apparatur för analys och diagnostik. Eller bara till det mänskliga örat.

En sökning på stetoskop i Svensk Patentdatabas ger inte fler än 74 träffar. Men då måste man tänka två gånger:

Stetoskop visserligen är en bra sökterm, då den är mycket tydligt avgränsad. Men man skulle lika gärna kunna söka på ”auskultationsanordning”. Eller ”anordning för detektering av hjärt- och andningsrörelser”.

Man måste ha både fantasi och förkunskaper för att inte missa något. Saknar man förkunskaper börjar man i synonymordböckerna på nätet. Eller i Google. Pröva själv!

Och du som har en uppfinning på gång – oavsett område – jobba lite med Svensk Patentdatabas och Espacenet innan du går vidare till ett patentombud! Men gå till ombud om du tror på din uppfinning! PRV-skolan är en bra ingång.

Komplettera ordsökning med sökning på klasser! Klassystemet omfattar all teknik. Just stetoskop är klassat under A61B7/02 i CPC-systemet.

Lycka till!

Stefan Hultquist, chef enheten för audio/video medicin- och mätteknik, PRV

Kommentarer inaktiverade för René Laënnec riktiga stetoskopmannen

Under patent