Etikettarkiv: uppfinning

Hjälp, jag har en idé!

– eller hur PRV får upp innovatörers ögon för immaterialrätt vid Global Entrepreneurship Week. Kom och lyssna på Björn!

Björn_Lindkvist_svvit_450x300När höstmörkret är som mest kompakt går ljuset upp för innovatörer och entreprenörer. Det är dags för Global Entrepreneurship Week – såväl i Örebro som i resten av världen. PRV:s man på plats är Björn Lindkvist.

Tillsammans med Almi håller PRV i lunchseminariet ”Hjälp, jag har en ide!” den 18 november för dig som har en innovation, uppfinning eller produktutveckling. Almi beskriver sin modell för innovationsprocessen och tipsar om rådgivning, kontaktnät och finansiering. Vi från PRV visar våra vassa verktyg – till exempel söktjänster och databaser inom patent, varumärke och design.

– Vi tar hand om innovatörernas och entreprenörernas drivkrafter – att förverkliga idéer och få dem att bli lönsamma. Vi vill skapa förståelse för, och nyfikenhet kring, hur viktig immaterialrätten är för både etablerade och blivande företagare och hur det kan lyfta verksamheten, förklarar Björn Lindkvist, medverkande för andra året från PRV.

Under Global Entrepreneurship Week 17-23 november samverkar 150 länder för att lyfta fram betydelsen av entreprenörskap och innovation. Evenemanget skulle egentligen mer rättvisande sluta på ”Month”, med aktiviteter världen över hela månaden. För Sveriges räkning är ett stort antal evenemang samlade i Örebro.

– Det är en gigantisk jättegrej! Örebro som region är mycket aktiv och i gott sällskap med bland andra USA, Kanada och Australien – länder som precis som vi förstått vikten av att vårda entreprenörskap och innovationer, berättar Björn.

 Ökad medvetenhet om immateriella tillgångar

PRV och VINNOVA har ett gemensamt regeringsuppdrag att öka kunskapen om immateriella tillgångar och immaterialrätt hos rådgivare inom innovationssystemet. Björn är regionsansvarig för Mälardalen och ska ha koll på vad som händer inom innovation och entreprenörskap där.

– Till stor del handlar det om att samarbeta med rådgivarna och skapa kontaktytor, inte bara att utbilda. Jag ser Global Entrepreneurship week som ett samarbetsprojekt, betonar Björn.

Varför ska man komma och lyssna på dig?

– Det är en bra genväg till kunskap om immaterialrättsliga skydd där vi ger tips och råd om hur du som liten eller medelstor företagare går vidare och använder dina rättigheter – ett bra sätt att lära sig hur du både kan förverkliga dina idéer och tjäna pengar på dem.

Vad vill du att åhörarna ska minnas efteråt?

– Vi vill hjälpa dem att bli mer lönsamma och framgångsrika inom sin verksamhet och samtidigt skapa fler arbetstillfällen. Jag ser PRV som en viktig aktör, en tillväxtfaktor i samhället. Många patent kan säljas vidare på en internationell marknad och du kan tjäna stora pengar på det. Starta med en patentansökan på PRV och sluta framgångsrikt på den globala marknaden!

Mer om Global Entrepreneur Week läser du här.

1 kommentar

Under immaterialrätt, patent

Ubåtar – här finns dom

Senaste dagarnas jakt efter eventuell ubåt eller annan undervattensfarkost, påminner mig, förrutom barndomens historier om mystiska grodmän och föremål, om sommarens besök på Marinmuseum i Karlskronas nya ubåtsutställning.

Där kan man enkelt gå ombord på ubåten Neptun, som för övrigt ska ha varit med i en övning samma kväll som U137 gick på grund i Gåsefjärden. Den enda sovjetiska ubåt som vi i allmänheten med säkerhet vet funnits i svenska vatten. Vill man se ytterligare ubåtar kan man titta bland oceanerna av patent, och då gå till klassen B63G8/00 – där finns det garanterat några stycken.

Det har även rapporterats en del om nödsignaler och på Marinmuseums utställning finns en avdelning som visar olika lösningar för att rädda besättningen. En av dessa lösningar är Momsens lunga, uppfunnen av Charles Momsen (the Swede bland vännerna). ”Lungan” återanvänder utandningsluften som besättningsmannen andas ut under en uppstigning. Andra sätt att rädda ubåtsbesättningen är använda ubåtsbärgningsfartyg där hela besättningen räddas och ibland även u-båten. Just hur praktiskt den lösningen skulle vara i brinnande krig vet jag inte (och hoppas aldrig få veta). Momsens lunga är bland annat klassat på B63C11/18 och uppfinningar för att rädda ubåtsbesättning finns under B63G8/40.

På Marinmuseum lär du dig även andra nyttigheter, som hur en propeller ska utformas för att vara tyst och varför det är så svårt att hitta dem! Kommer du på en lösning på detta problem så finner du information om hur du söker patent på
www.prv.se

/Lisa Sellgren, patentingenjör PRV

PS För er som gillar överkurs är ubåt ett begrepp inom patentvärlden – förenklat är det ett dokument som publicerats efter patentet ingivits men som ändå under vissa förutsättningar kan bli nyhetshinder mot patentet, de ligger och lurar i vassen och de är inte särskilt vanliga, tvärtom – precis som ubåtar.

Kommentarer inaktiverade för Ubåtar – här finns dom

Under patent

Nytt ljus över Nobelpriset

Nobelpriset i fysik får den som ”inom fysikens område gjort den viktigaste upptäckt eller uppfinning”. Med varmt hjärta och vurm för uppfinnarskrået läser jag hur Kungliga Vetenskapsakademien i år valt att belöna just en uppfinning – den blå lysdioden!

PRVbloggen har tidigare engagerat sig i belysningsfrågor och till exempel skrivit pinsamma dödsrunor över glödlampan.

Men en dag som denna tar vi ny fart och gläds med Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura som belönats med fysikpriset för att ha uppfunnit den blå lysdioden.

Och vi som inte disputerat i fysik undrar då vad man ska med blått ljus? Jo, det är tack vare den blå lysdioden som det går att få fram vitt ljus med LED-teknik. De andra ingredienserna – lysdioder i rött och grönt – fanns redan när man äntligen lyckades ta fram den blå i början av 1990-talet.

Fredrik Wahlin – expert på patent och laser – vad handlar patentansökningarna om?

De handlar mest om hur man kan styra vita lysdioder – vilka i grunden är blåa – för belysning mellan varmt och kallt vitt ljus.

Finns det andra tillämpningsområden än ren belysning?

Det är mest för belysning, men även i LED TV

Hur klassar man blå laser och LED?

LED klassas på H01L33/32 och laser på H01S5/32341

Kan du visa oss en typisk uppfinning ur Svensk Patentdatabas?

Absolut! Vi kan titta på EP 1018169:

I den allmänna delen av beskrivningen ges en bra bakgrund till teknikområdet.

Uppfinningens syfte är att göra kapslingen av komponenten mera robust så att den tål högre temperaturer och hög luftfuktighet. Detta uppnås genom ett passiviseringsskikt av kiselnitrid på kontakten.

Ett problem med blå LED/lasrar är att de inte går att göra den på standardsubstrat så som Si (kisel) eller GaAs (galliumarsenid). Man får istället göra dem på mera exotiska substrat så som safir eller SiC (kiselnitrid). Dessa substrat innehåller mycket defekter och mycket arbete har lagts ner på att hindra defekterna att sprida sig till det området som ska generera ljuset.

Komponenterna byggs från substratet, lager för lager, och uppåt.

Tack Fredrik!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Fakta:

Kungliga Vetenskapsakademien förklarar i en populärvetenskaplig information två sätt att bygga vita LED-lampor. Det ena använder en blå diod för att belysa ett material som de blå strålarna får att fosforisera i rött och grönt. Alla färgerna blandas, och ut kommer vitt ljus. Det andra sättet är att bygga lampan av tre lysdioder, en blå, en röd och en grön, och låta ögat lägga ihop dem till vitt.

Kommentarer inaktiverade för Nytt ljus över Nobelpriset

Under patent

Vitt pulver och vita nätter

Min kompis jobbar med penningtvätt. Hon är inte gangster, hon jobbar på ett försäkringsbolag som expert på penningtvätt. Andra handtvättar. Men det slarvas. Handeln översvämmas av befläckade sedlar. Vi fyller fack 2 och talar med en tvättmedelsexpert.

Cecilia Tham – expert på organisk kemi och patent – varje nytt tvättmedel är oerhört mycket bättre än det förra. Håller den tekniska utvecklingen verkligen jämna steg med reklamens löften?

Man utvecklar hela tiden mer miljövänliga och hittar nya användningsområden för ämnen som är bättre mot både oss och naturen. Men jämna steg… Kanske?

Själv går jag inte på reklam och har alltid använt OCEANs produkter från Granngården. En gång kom jag inte iväg till Granngården – och köpte ett annat ”parfymfritt och miljövänligt” – och fick utslag. De allra flesta tvättmedel idag har blivit märkta med Svanen eller Bra miljöval, vilket i sig är en utveckling.

Finns det olika huvudingredienser/grundkemikalier i tvättmedel?

Fosfater har länge använts som vattenavhärdare i tvättmedel. Man har nu gått över till att använda zeoliter istället. Alternativet är tvättmedel baserat på såpa. Men det kan säkert finnas fler varianter.

Jag är känslig och måste hålla mig till testade märken. Varför kliar det när jag sover i svärmors lakan som inte är tvättade i Skona?

Den största boven är nog parfym! Men många tvättmedel som inte är godkända av Astma- och allergiförbundet innehåller allergiframkallande och irriterande ämnen, såsom konserveringsämnen och pH-reglerande ämnen.

Mer stulna pengar är i omlopp. Förmodligen för att vi närmar oss ett sedelbyte och bovarna vill omsätta sina rånbyten. Stulna sedlar har ofta rester från färgpatronerna som skulle gjort dem obrukbar. Tydligen filar man bort färgen. Skulle man kunna tvätta sedlar utan att samtidigt förstöra dem?

Poängen med att färga sedlarna är att färgen ska binda in till fibrerna i pappret. Och att få bort den bindningen är nog svårt utan att förstöra pappret.

Tack Cecilia!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare, PRV

Kommentarer inaktiverade för Vitt pulver och vita nätter

Under patent

Små cyklar dom far omkring

Cykelpojk_blogg
Jag var nog fem eller sex. Kanske var jag sju – men det låter mycket – när brorsan och jag gick upp på Krongatan för ännu ett av alla försök. Det sista. Brorsan sprang. Och släppte. Den här gången slutade inte äventyret med nya skrubbsår. Jag kunde cykla.

Cykeln var vit och hade pakethållare, på tok för låg för en vuxen att ränna efter. Förmodligen var det därför min bror tilldelats det diskutabla hedersuppdraget att agera körlärare. Men han fullgjorde alltså sitt åtagande.

Oklart var cykeln kom ifrån och ödet den tillmötesgick. Den var ett slags kvarterets övningsfordon som leddes mellan uppfarterna. Nu har ju alla egna.

Lära sig cykla är en svår sak. Och skolorna är många: Stödhjul eller inte? Springcykel? Förmodligen egalt så länge som resultatet uppnås: Friheten att plötsligt ta sig tre gånger så långt. Eller tre gånger så fort, vilket man vill.

Hjälm till cykel hade vi inte i DDR-Sverige, överhuvudtaget, alls. Huvudlöst! (Bälte bak i bilen fanns inte heller – men det är text för en helt egen blogga).

Tour de France kommer jag nog aldrig att cykla. Jag är inte knarkare till det. Men tids nog får man cykla. För bensinen kommer att ta slut. Förr eller senare.

Lite rassel och lite pling. Rassel, rassel, rassel och pling..!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Fakta: Cykeln har inte en uppfinnare utan har utvecklats kontinuerligt sedan ”löpmaskinen” från sent 1700-tal. Exempel på svenska tillverkare är Crescent, Monark, Kronan och Skeppshult. Det har genom åren funnits över 2500 olika emblem från svenska cykeltillverkare och återförsäljare.

Källa: Tekniska Muséet

1 kommentar

Under patent

Antikrunda hemma i garaget

Jag hittade inte mindre än två stycken i gammelfasters verktygslåda. Den gröna var på vippen att brista omkring 10, så jag förstår varför hon köpt på sig den grå. Faster verkar haft en fäbless för talmetrar.

IMG_0944
Foto: Thérèse Ahlén

Du har säkert en hemma också. Ett måttband i stål, välvt tvärs längsriktningen, som fjäderbelastat rullas in i ett handtag av plast. På sidan sitter en spärrknapp. En äkta talmeter har också en utfällbar tunga samt en ritsfunktion.

Ska vi vara noga heter det märkmätare. Talmeter är ett degenererat varumärke – ett varumärke som egentligen hör till en viss tillverkare men blivit synonymt med en hel produktkategori. Permobil är också ett sådant.

Salig gammelfasters verktygslåda har varit med mig sedan 1998, men jag har nog aldrig riktigt sett botten. Nu ville Ebba bygga lådbil – och det hör ju liksom till att lådbilar byggs av lite vad man har hemma – så vi grävde lite djupare i lådan.

Patent, stod det på dem. Innan jag insett innehållet i de två plastkapslarna gick tankarna till Svensk Patentdatabas, men då halva min arbetsgrupp är experter på just mätteknik tog jag istället måttbanden till jobbet för värdering.

Lars Jakobsson – mättekniker och klassningsexpert – man får anta att den gröna inhandlades före den grå. Defekten ca 10 cm in på den grönas band tyder på det. De verkar dock tillhöra samma generation. Kan du säga något om ungefärligt tillverkningsår?

Ture Anders Ljungberg uppfann märkmätaren när han skulle bygga om sitt hus 1949. Namnet talmeter kommer av uppfinnarens initialer (TAL). Till en början skedde tillverkningen hemma i Ljungbergs garage. Den första rullades ut 1954.

Vi kan jämföra de här med figur 1 i tyska patentskriften DE 854 709 från 1952 och se precis samma form på plasthöljet. Det behöver i och för sig inte betyda att de är från första leveransen. Patentskriften visar också i första hand funktionen – det är ju möjligt att designen gradvis ändrats mellan teknikskiftena.

Men Ljungberg tillverkade som sagt talmetrarna i garaget och det är högst troligt att designen inte ändrades så ofta i de tidiga årgångarna. Sannolikt tillhör de här den första generationens talmetrar från 50-talet.

Vad fanns det för alternativ till talmetern vid den här tidpunkten?

Jag skulle säga tumstocken. Med tumstocken kan man också skapa räta vinklar som ersätter vinkelhaken. Annars fungerar alltid det klassiska måttbandet.

Finns det något samlarvärde i gammal mätutrustning?

De hade en riktig dyrgrip på Antikrundan. Det var ett astronomiskt instrument. Det var urgammalt, gjort i metall och betingade också ett astronomiskt belopp.

Talmetrarna har ju gjorts i massupplagor, så de tillmäter nog inget större värde. Men som med alla föremål beror det på om någon samlar och föremålens skick. Den grå är i alla fall hel. Den gröna har ju ett brott ca 10 cm in på måttbandet.

Hur klassar du talmetern?

Utdragbara mätband klassas på G01B3/10.

Tack Lars!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Källa: Hultafors och DN

Kommentarer inaktiverade för Antikrunda hemma i garaget

Under patent

Patent säljer, liksom sex

Jag blev nervös, för expediten pratade patenterad botten hela tiden. Jag vet ju att patenterad inte är samma som bra. Men det lät bra. Och det var flera lager med patent. Flera bäddlager. Jag har köpt ny säng.

Man ser dem överallt och borde kunna hålla huvudet kallt, men vi hade travat runt butiken nästan två timmar när hon började gå på med patentargumenten. Och hon är inte ensam. Patent säljer.

Jag vet ju att de krav vi ställer på patenterbarhet handlar om en teknisk lösning som ska vara ny och skilja sig väsentligt från tidigare. Bra ligger hos betraktaren. Men jag skrev naturligtvis på.

Vad betyder då patent? Ordet är äldre än det moderna patentväsendet och har i äldre tider använts om ”öppna brev” (litteræ patentis), kungörelser och privilegiebrev av olika slag. Svenska Akademien har i fixerat betydelsen till ”ensamrätt till uppfinning”.

Det finns alltså inte i patentlagstiftningen, tillämpningen av denna eller i den rent lexikala betydelsen något som laddar ordet patent med positiva värden. Kanske skulle man också hintat säljaren att alla inte är lika ”patentusiestiska”?

Men patent säljer. Liksom sex.

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Fakta:
Svensk Patentdatabas ger 1738 träffar på ordet säng, vilket är nästan dubbelt så många som den hyfsat avgränsade produkten spis (931 träffar) som inte sällan förekommer elektrifierad.

Söker vi trunkerat på säng*, alltså lägger till alla ord som börjar på säng-, (som sängbotten) får vi inte mindre än 4605 träffar.

Som en jämförelse ger soffa 410 träffar i Svenska Patentdatabas. Motsvarande sökning på soff* ger 1017. Möjligen ingår då alternativet soffpotatis.

Resårsängar klassas på A47C 23/04

Kommentarer inaktiverade för Patent säljer, liksom sex

Under patent

UppfinnarJohanna i männens värld

Sten och Stanley tycker att hon är världens bästa uppfinnare. Och världens bästa storasyster. UppfinnarJohanna har uppfunnit en skrattmaskin. Men det är lätt att hålla sig för skratt när man läser statistiken. Bara var tionde uppfinnare är kvinna. PRVbloggen har läst Här kommer UppfinnarJohanna – en normkritisk barnbok.

Olika Förlag AB har som ett mål att ge olika barn lika möjligheter att skapa en positiv identitet utan förlegade normer och föreställningar.

Ann-Christine Magnusson och Lovisa Lesse har skrivit en barnbok om Johanna, som alltså uppfinner en skrattmaskin. Problemet hon tänker sig lösa är att få SurOlle – kvarterets surgubbe – att skratta.

Boken är bra. Och även om uppfinningen inte riktigt fungerar som det var tänkt visar den ändå tillräcklig teknisk effekt för att lösa problemet. SurOlle garvar innan det är slut. Och småbrorsorna Sten och Stanley låter sig impas.

Kanske man som verksam i patentbranschen ändå ska känna ett styng av smicker över att genusproblematiken runt uppfinnarverksamhet höjs till ett samhällsproblem i nivå med bristande tolerans för homo, bi, trans och queer -relationer – kanske är det att ta i – men man är definitivt något på spåret här.

PRV lanserar i dagarna Statistikårsbok 2013. På sidan 50 kan vi läsa hur förhållandet mellan andelen kvinnliga och manliga patentsökanden är hela 1:10. Och det räcker nog inte att säga att det är en spegling av situationen på de tekniska utbildningarna för riktig så illa är det inte där.

Annika Ulltin, kommunikationschef på PRV, ser du något manligt i tilltalet som gör att män i högre grad skulle lockas att söka patent? Jag tänker på alltifrån mässor, konferenser, utbildningar och broschyrer till företag, ombud, politiker och myndigheter etc.

Jag tycker att jag möter många drivna kvinnliga företagare så det är förvånade att inte fler kvinnor söker patent. Det vore spännande att analysera det närmare. Kan det vara så kvinnor generellt finns inom branscher som inte är så ”patenttyngda”, att kvinnor driver och utvecklar företag inom service- och tjänstesektorn?

Den tekniska världen har länge dominerats av män. Detta luckras successivt upp. Ju fler kvinnliga förebilder som finns desto fler kvinnliga patentsökande kommer vi att se i framtiden, tror jag.

Har PRV någon uttalat kommunikationsstrategi i genusfrågor? Tänker vi i någon del kvinnligt och manligt när vi kommunicerar?

Generellt arbetar vi för att lyfta fram inspirerande och framgångsrika företagare som använder immaterialrätten affärsstrategiskt för att göra goda affärer. Vi strävar efter att ha en mångfald i vår kommunikation. Självklart är det extra roligt att lyfta fram någon som bryter mark eller kan fungera som inspirationskälla och förebild.

Jag skulle också säga att vi medvetet använder bilder och illustrationer som skildrar kvinnor och män i lika stor utsträckning.

Vi arbetar för att nå en stor målgrupp som består av många olika människor med olika drivkrafter och mål. Att exemplifiera, förklara och ge exempel på hur immaterialrätt kan användas affärsstrategiskt är grepp vi använder för att nå fram i vår kommunikation – och det tror jag tilltalar både kvinnor och män.

Tack Annika!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Fakta: Könsfördelning på Patent- och registreringsverket
PRV har 345 anställda. Av dessa är 196 (57 %) kvinnor och 149 (43 %) män.
Av totalt 33 chefer är 16 kvinnor och 17 män.
Verksamheten leds av en kvinna.

På patentavdelningens tekniska enheter på jobbar 130 personer.
Av dessa är 65 kvinnor, alltså precis hälften.
Av åtta linjechefer är fyra kvinnor.
Patentavdelningens ledningsgrupp består av tre kvinnor och tre män.
Verksamhetsgrenen leds av en kvinna.

Källor: Controllerfunktionen och HR, PRV

1 kommentar

Under patent

Mikrovågsugnen viril ålderspensionär

Du som var på T-centralen runt fyra i onsdags kunde se en kille på övre plattformen med mikrovågsugn under armen. Man vet inte var han kom ifrån, vart han skulle, eller ens om mikron var ny. Säkert vet man att det inte var den första. För den var 1,7 meter hög, vägde 340 kilo och skulle fyllt 67 i år. Percy Spencer hette uppfinnaren.

Killen försvann in på ett tåg mot Fruängen och där slutar spåren. Jag tog tåget västerut och tänkte lite vidare på hur denna lilla låda helt och hållet förändrat villkoren i landets lunchrum. Liksom för den hemmavarande föräldern.

Jag tänkte också på hur den fungerar. Sedan tänkte jag att alla vet väl hur en mikrovågsugn fungerar..? Eller vet alla det? Jag vet ju inte… Vi får kolla upp!

I mikrovågsugnen sitter en magnetron, alltså ett elektronrör som skapar ett högfrekvent elektromagnetiskt fält. Maten vi lägger in i ugnen innehåller vatten. Eftersom vattenmolekylen (väte och syre) är en dipol (den ena änden lite mer positiv och den andra lite mer negativ) kommer den att vilja ställa in sig i det elektromagnetiska fältet. Och när vattenmolekylerna rör på sig blir det varmt.

Percy Spencer hade godis på fickan när han råkade gå för nära en magnetron. Godiset smälte. Han började experimentera och fick snart ett exploderande ägg i ansiktet. Den första kommersiella mikrovågsugnen tillverkades 1947.

Mikrovågsugnen blev inte omedelbart het på marknaden. När tiduret plingade för Spencer 1970 hade värmeskåpet fortfarande många fisvarma år framför sig i fikarummen. Idag undrar man hur en arbetsplats skulle klara sig utan mikro? Man önskar nästan man finge bjuda Spencer på en korvlåda.

Mikrovågsugnen klassas på F24C7/02

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Kommentarer inaktiverade för Mikrovågsugnen viril ålderspensionär

Under patent

Alerta Sleepless sommarens hit

Fyra glober får den i Metro, Cazzette featuring The High med Sleepless. Och det finns alla skäl att tro att den blir sommarens hit. Dj-duon delar nämligen manager med Avicii. Men sömnstörningar ska man ta på allvar. PRVbloggen går på djupet med sömnmedel.

Sleepless är världens åttonde mest delade låt och Billboard i USA förutspår en snabb klubbhit. Sebastian Furrer och Alexander Björklund står bakom Cazzette.

Låten är definitivt inget sömnpiller, men Ingrid Eklund – apotekare och patentchef – hur gör man sömnmedel?

Vi pratar labb på det gamla hederliga viset! Kemikalieblandning som mynnar i ett pulver, som man blandar ut med lämpliga fyllnadsmedel (typ laktos) och bindemedel, pressar ihop pulverblandningen och sprayar eventuellt tabletten med färg eller ger den något hölje som gör den lite ”glatt” och lättare att svälja.

Framför allt används bensodiazepiner. Vid insomningsproblem vill man använda preparat med kort halveringstid, alltså relativt kortvarig effekt. Vid störd nattsömn beroende på oro/ångest kan ett mer långverkande preparat behövas, men då riskerar man att effekten sitter i som en biverkan dagtid.

Absolut vanligast är tabletter, men munlösliga tabletter, lösningar och injektionslösningar förekommer också.

Finns det trender inom forskningen?

Njaeae, de flesta preparat är ganska välkända. Melatonin är ett av de senare tillskotten, ett kroppseget hormon som man tror är inblandat i vår reglering av dygnsrytmen (Circadin, depottablett).

Kommer det in många patentansökningar på sömnmedel?

IPC-klassen A61P25/20 ”Hypnotics; Sedatives” ger 1500 träffar i WPI (databas) från 2012 eller senare. Så området är inte helt insomnat…

Läkvänderot används sedan gammalt mot insomningssvårigheter. Används den idag?

Den används. Neurol, Valerina och Baldrian-Dispert är några av de preparat som säljs idag. Läkevänderot har använts som läkeväxt sedan 1500-talet.

Vad tror du om låten Sleepless?

Aviciis Wake me up! har ju hållit liv i Spotify (över 238 miljoner gånger; anm). Så det är nog ett bra tema…

Tack Ingrid!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

1 kommentar

Under patent