Etikettarkiv: upphovsrätt

Upphovsrätt till apkonster?

apa (2)

Den frågan kan komma att ställas på sin spets i en tvist (ännu inte i domstol) mellan fotografen David Slater och Wikipedia. Bakgrunden till den något ovanliga frågeställningen är att David Slater, under en expedition i Indonesien, fick sin kamera stulen* av en apa. Apan lyckades, av en slump får man förmoda, ta ett hundratal bilder, varav några blev riktigt lyckade.  Inte minst den selfie som nu spridits som en löpeld över nätet och gjort fotografen känd. Efter att fotografen upptäckt att bilden fanns tillgänglig på Wikimedia Commons vände han sig till Wikipedia med ett krav att de skulle ta bort den med hänvisning till sin upphovsrätt. Wikipedia nekade att göra detta med motiveringen att fotografen inte hade upphovsrätt till bilden, då det de facto inte var han som fotograferat.

Utgångspunkten för att ett upphovsrättsligt skydd skall uppkomma är att verket är originellt. Annorlunda uttryckt, att det skall vara resultatet av en personlig, skapande insats. Detta torde utesluta möjligheten att fotografen skulle ha upphovsrätt till bilden (han var ju inte inblandad i dess tillkomst), men aktualiserar i stället frågan om det i så fall är apan som är att se som innehavare av upphovsrätten. I kravet på originalitet ligger dock implicit en förutsättning om att verket skall vara skapat av en människa, något som också framgår av lagens terminologi, där man använder begreppet upphovsman. Ett djur kan således aldrig skapa ett upphovsrättsligt skyddat verk på egen hand. (Möjligen kan ett djur skapa ett upphovsrättsligt skyddat verk efter instruktioner från en människa, men då tillfaller upphovsrätten människan i fråga.)

För den som vill läsa mera och är speciellt intresserad av apkonst(er) kan jag varmt rekommendera den (ö)kända konstnären Pierre Brassau (som för övrigt också finns representerad på Wikipedia).

*För enkelhets skull använde jag här begreppet stöld. Detta är dock i juridiskt hänseende felaktigt då brottet stöld innefattar ett uppsåt att tillägna sig föremålet i fråga. I frågan om apans agerande är det väl bättre att fria än fälla – vi får utgå från att hon bara ville låna kameran för en selfie.

Christian Nilsson
Chef, Internationella relationer
Patent- och registreringsverket

 

Kommentarer inaktiverade för Upphovsrätt till apkonster?

Under immaterialrätt, upphovsrätt

Bravo för immaterialrätt, spel och ljuv musik!

Image

Släpp sargen, kom in i matchen och spela. Den 15 maj kör PRV det webbsända seminariet ”Immaterialrätt, spel och ljuv musik”. Då träffar du Nuday Games som berättar om framgången bakom frågesportspelet Rock Science.

En hel hoper stenhårda rockrävar kan inte ha fel: frågesportspelet Rock Science skördar framgångar världen över och alla ifrån pudelpermanentade till dödsmetalldiggare headbangar dess lov. Bakom idén ligger företaget Nuday som rör sig i gränslandet mellan spel- och musikbranschen.

Mikkey Dee_webbstl

Motörheads Mikkey Dee är spelsugen.

Genom spelet har de etablerat imponerande samarbeten med stora rockband, artister och varumärken som Motörhead, Dregen, Zoundindustries och Marshall hörlurar. Affärsidén är att genom spelifiering av subkulturer skapa engagemang hos användarna.

Vid seminariet på VINNOVA berättar grundaren och VD Jorge Bravo om hur de gått till väga för att designa ett attraktivt erbjudande med stöd av immaterialrätten: vilken roll har den när man skriver avtal? Hur kan man använda upphovsrätten strategiskt? En erfaren expertpanel med stor kunskap inom immaterialrätt, spel och musik är på plats för att diskutera frågorna med Jorge och deltagarna.

Vi tror att innehållet är extra intressant för dig som är företags-, affärs- eller innovations­rådgivare. Du har en del kunskap om immateriella rättigheter men behöver bättre kläm på tankarna kring affärsnyttan.

Nyfiken på när, var och hur mer i detalj? Läs mer och anmäl dig här. Läs mer om Rock Science här. Kan du inte vara med på plats på VINNOVA – följ seminariet på webben i realtid eller i efterhand.

Tärningen är kastad, spelet är igång. Let’s raaawk!

Therese Ahlén, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Bravo för immaterialrätt, spel och ljuv musik!

Under immaterialrätt, upphovsrätt, varumärke

IP-assistent? Sista chansen att anmäla dig till årets Assistentdag!

Design blir allt viktigare i utformningen av produkter och tjänster och handlar lika mycket såväl om att bygga relationen till sina kunder som om funktionalitet.

Det rättsskydd många först kommer att tänka på när man pratar om design är just designskyddet. Men även patentskydd, varumärkesskydd och upphovsrätt kan spela en avgörande roll i designarbetet.

Som assistent i IP-branschen är det viktigt att du har samlad kunskap om hur de olika immaterialrätterna kompletterar varandra. Därför ägnar vi årets Assistentdag den 13 november till att koppla ihop de olika rättigheterna.

Bara ett fåtal platser finns i skrivande stund kvar till årets Assistentdag.

Som försmak och inspiration passar det bra att läsa vad Christina Wainikka, en av Assistentdagens experter på designområdet, har skrivit i ämnet på PRVbloggen.

Behöver patentsystemet bytas ut?
”Hygienfaktor” – borde inte immaterialrätt vara det?
Är bristande kunskap oroväckande?

Vi ses!

Kommentarer inaktiverade för IP-assistent? Sista chansen att anmäla dig till årets Assistentdag!

Under design, immaterialrätt, varumärke

Formgivna patent

Bild1

För några dagar sen gjordes ett blogginlägg om möbelformgivning och patent. Så jag tänkte passa på att visa lite exempel på kända möbelformgivare använt sig av just patent för att skydda sina konstruktioner. Tycker själv att det är väldigt spännande att se hur de beskrivit sina föremål i patentskrifterna och undrar lite hur de tänkt kring bilder och annat, om de överhuvudtaget tänkt.

En formgivare som finns väl representerad i patentdatabaserna är den danske formgivaren Verner Panton. Här finns exempel på hans patent, bland annat finns ett patent som hör till hans lampa Flower Pot. Men även andra av hans föremål finns beskrivna. Det finns ett digitalt museum på www.vernerpanton.com om man vill lära sig mer om honom.

En annan formgivare som finns representerad i patentdatabaserna är amerikanen Charles Eames, bland annat finns hans sittmöbel för flygplatsen O’Hare beskriven i ett patent.

Vad som är intressant med båda dessa formgivare är att eftersom de var så nyskapande i sin form ofta var tvungna att hitta nya konstruktionsmetoder för att kunna producera föremålen, kanske är det därför som de finns patent i deras namn.

Nu är det ju så att patenten har löpt ut, men det betyder inte att deras alster är oskyddade. Upphovsrätten finns ju kvar, för de delar av deras föremål som anses vara konstnärligt skapande.

En annan sak som är viktig att nämna när man pratar om formgivning och immaterialrätt, är att även om vi i Sverige mest tänker på form när vi hör ordet design, så är det ju så att det engelska ordet design kan betyda båda form och konstruktion, eller kombinationen av dem. Det blir därför viktigt att komma ihåg att designskyddet  är ett rent formskydd, dvs. det skyddar inte funktion eller teknik. Läs gärna mer på www.prv.se

/Lisa Sellgren, patentingenjör PRV

1 kommentar

Under immaterialrätt

I samarbete med döda poeter – en liten parentes om upphovsrättens skyddstid

Den vackraste och bästa text jag någonsin läst är dikten ”Ja, visst gör det ont när knoppar brister” av Karin Boye. I januari i år skapade jag en demo av en egen tonsatt version av den dikten som har samlat damm tillräckligt länge. Lyssna här vettja! Låten är inte utgiven innan detta blogginlägg…

Får man verkligen göra så? Får man sno den mest berömda dikten av en nationalskald och göra en låt av den? Som nästan alltid i juridikens förlovade land är svaret det beror på omständigheterna.

Som framgår av tidigare blogginlägg så förutsätter upphovsrättsligt skydd att det skapade är tillräckligt originellt för att kunna betraktas som ett verk i upphovsrättslagens mening. Jag tror det är få som skulle invända mot att ”Ja, visst gör det ont när knoppar brister” var tillräckligt originell för att kunna vara upphovsrättsligt skyddad. Huvudregeln är dessutom att det är skaparen (Karin Boye) som var innehavare av den eventuella upphovsrätten. Som kommer framgå av framtida blogginlägg om upphovsrätt så är det också självklart att kopiering av ett upphovsrättsligt skyddat verk är förbehållet innehavaren av upphovsrätten och användandet av någon annans skyddade text kan aktualisera flertalet relevanta förfoganden som omfattas av en eventuell ensamrätt. Att verket framförs i en annan kulturform hindrar inte att det omfattas av upphovsrättsinnehavrens ensamrätt. Det är alltså som huvudregel förbjudet att sno texter och använda dem i låtar. Men……..

Upphovsrättslig skyddstid
Det gäller dock att inte glömma bort skyddstiden. Av 43 § upphovsrättslagen följer att upphovsrätt ”..gäller intill utgången av sjuttionde året efter det år då upphovsmannen avled..”. Enligt uppgifter jag fått fram dog Karin Boye den 23:e eller 24:e april 1941. Att beräkna tider och frister är ganska ofta knepigt. Enligt stadgandet är den första upphovsrättsfria dagen den 1 januari 2012. Demon ni kan höra är skapad i år och således lovlig. Under förutsättning att den anses tillräckligt originell så har låten egen upphovsrätt (bortsett från orden i sig). Skyddstider har ändrats genom åren och historiskt har de förlängts, vilket ibland resulterat i att verk vars skyddstid löpt ut under vissa omständigheter har fått nytt tillfälligt liv.

Nyligen har Mando Diao släppt lysande egna musikaliska versioner av Gustaf Frödings dikter. Gustaf Fröding dog 1911 och hans texter har alltså varit fria att använda en längre tid.

Mats Björke spelar klaviatur i Mando Diao. Han har även producerat en platta med Lena Malmborg som heter ”PARIS to BERLIN”. Den finns på t ex Spotify och lyssnar man extra noga på spåren ”Paris” eller ”I don’t believe in love” så kan du höra saxofon- och flöjtspel av stolt undertecknad som hade turen att få vara med på ett hörn. Lena Malmborg är en i högsta grad levande singer/songwriter.

Till upphovsrätten närstående rättigheters skyddstid
De närstående rättigheter som framgår av upphovsrättslagen har normalt en något kortare skyddstid än den egentliga upphovsrätten. Notera dock att även om den upphovsrättsliga skyddstiden för tonsättarna, Beethoven, Bach och Mozart har löpt ut sedan länge så kan musikernas insatser och framställare av inspelningarna fortfarande vara skyddade. Enligt 45-46 §§ i upphovsrättslagen gäller idag en 50-årig skyddstid. Enligt en nyligen presenterad utredning från Justitiedepartementet (Ds 2012:44) föreslås en delvis förlängd skyddstid avseende dessa närstående rättigheter med anledning av ett EU-direktiv. Vi får se om det tämligen komplicerade förslaget kommer bli verklighet i sin föreslagna form. Ingen bör förledas att tro att det blir lättare att räkna ut skyddstider eller fördelning av intäkterna enligt förslaget…

Övrig immaterialrättslig skyddstid
Varumärkesrätten ger den klart bästa skyddstiden. Förnyas varumärket vart tionde år eller behålls inarbetad så kan den i teorin vara för evigt.

Mönsterskydd kan förnyas i femårsperioder. Skyddet kan vara maximalt 5 femårsperioder (med undantag för reservdelar som har kortare maxtid).

Patenträttens maximala skyddstid är betydligt lurigare. Huvudregeln säger att skyddstiden varar 20 år från inlämnandet av en patentansökan. Det går dock att förlänga denna tid en del. Kombineras ett nationellt patent med ett europeiskt patent som valideras i Sverige så kan man med utnyttjande av det sk ”prioritetsåret” faktiskt förlänga skyddet i Sverige med ett år. Avser en uppfinning ett läkemedel kan skyddet beroende på omständigheterna ibland förlängas ytterligare fem år. Kan rättighetshavaren dessutom visa på forskning avseende ett läkemedels effekter på barn förlängs ensamrätten ytterligare 6 månader. Det kan alltså bli komplicerat att räkna ut patenträttens maximala skyddstid.

Av: Mats Nordenborg, jurist på PRV:s patentavdelning

4 kommentarer

Under upphovsrätt

Vem får ta del av kakan?

Foto: Max Green Ekelin.

Den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket. Så inleds lagtexten i upphovsrättslagen. I vissa fall kan man säga ”De” istället för ”Den”. Det kan vara flera som gjort något kreativt tillsammans och därigenom fått en gemensam rätt till ett verk. Men ”Det” kan det inte stå. Det är nämligen så att för att ett verk ska vara skyddat måste det, förutom att uppfylla kravet på originalitet och individuellt skapande, vara gjort med mänsklig hand och tanke. En tonslinga framkallad maskinellt av en slumpgenerator kan inte vara ett skyddat musikaliskt verk och en tavla målad av en apa kan inte heller få något skydd. Visserligen kan en betraktare eller lyssnare säkert njuta av och bli fascinerad av en apas verk eller finna musikalisk njutning i slumpade syntetiska ljudlandskap, men det blir svårt att sätta fingret på den konstnärliga gärning som ska belönas. Det som kommer ut ur ett dataprogram är ju resultatet av datorprogrammet, vilket kan åtnjuta upphovsrättsligt skydd i sig, men det är bara en följd av att någon konstruerat ett program som kan slumpa toner. Programmeraren har alltså inte agerat kompositör. Apan har heller ingen rättshandlingsförmåga, den kan inte ingå några avtal och då är det svårt att tillskriva den några civilrättsliga rättigheter också.

När man skapar tillsammans med andra
Vid tillkomsten av komplexa verk med många människor inblandade i produktionen kan flera deltagare ha rätt till sin skapande insats. Manusförfattare, fotografer, animatörer och scenografer kan vara några av alla rättighetshavare som har gjort en insats som är skyddad vid en filminspelning. Skådespelana har också rätt till sina framträdanden, men detta genom en så kallad närstående rättighet och inte direkt upphovsrätt. Precis som en musiker framför ju skådespelarna ett skapat verk, de skapar det inte. Självfallet är det väldigt vanligt att den som framför och spelar musik varit med och skrivit låten eller att en skådespelare är inblandad i ett manus och då har de förstås upphovsrätt till verket som sådant. Om ett verk är öppet för en stor del improvisation kan frågor om vem som är upphovsman och/eller innehavare av närstående rättigheter bli extra komplicerad.

Om vi ska återvända till föregående blogginlägg om upphovsrätt där vi diskuterade kakrecept är en kokbok säkert ofta också tillkommen genom ett gemensamt skapande. Det ska ju finnas läckra bilder med för att boken ska bli säljande och konstnärliga foton har skydd som alla andra typer av konstnärliga verk. Texten kan vara målande beskrivningar om smaker, dofter och miljöer, men själva tillagningsmetoden eller uppräknandet av ingredienser är oftast inte skyddat.

Upphovsrättslagen har inte tagit tag i frågor om vad som händer om det finns flera rättighetshavare till ett verk och de inte kan komma överens om vad de ska göra med det eller hur stor del av verket som ska tillfalla var och en. Därför råder vi dem som skapar verk tillsammans med andra att i avtal försöka reglera deras samarbete.

Upphovsrätt gäller i sjuttio år efterupphovsmannens död. Är det flera upphovsrättshavare gäller rätten i sjuttio år efter att den sista upphovsmannen dog. I nästa vecka kan ni läsa mer om skyddstider här på bloggen.

Kan chefen ta mina alster?
Vad händer om man är anställd som designer åt IKEA, attributmakare på Kungliga Operan eller kanske jobbar med radioreklam? Har du rätt att ta extra betalt om arbetsgivaren vill utnyttja dina alster? Utgångspunkten är som vi nämnt att rätten från början tillfaller den som skapat verket. Upphovsrätt är emellertid något som kan överlåtas, åtminstone delvis. I anställningsförhållanden kan det finnas en naturligt underförstådd eller uttalad överenskommelse om att den anställde ska skapa företeelser som kan utgöra upphovsrättsliga verk. Eftersom det i dessa fall ingår i vanliga arbetsuppgifter att skapa upphovsrättsligt skyddat material tillfaller upphovsrätten ofta arbetsgivaren. Denna princip, som kallas tumregeln, har utarbetats i praxis och hänger också ihop med den lojalitetsplikt som finns mot en arbetsgivare. Men en lokförare som hittar på en låt som kan användas i säljfrämjande syfte av järnvägsbolaget behöver inte acceptera att låten används utan att få separat ersättning för det.

/Mats Nordenborg och Martin Berger, jurister på PRV

Kommentarer inaktiverade för Vem får ta del av kakan?

Under upphovsrätt

Har du koll på upphovsrätten?

Många ringer till PRV:s Kundtjänst och har frågor om upphovsrätt. Det är egentligen inte PRV:s område i och med att det inte är en rättighet som behöver registreras, men eftersom vi får alla dessa frågor blir man intresserad av att veta hur det ligger till. Med tanke på bloggandet här är det extra intressant att veta vad som gäller för bilder, upphovsrätt på nätet och så vidare.

Jag är nybliven presentatör för PRV och häromveckan var vi presentatörer iväg på en mycket intressant uppdateringsträff med Christina Wainikka. Träffen gick ut på att få ökad förståelse och insikt i våra kunders användande av immateriella rättigheter. Jag ska inte gå in så mycket på det just i detta inlägg, utan istället koncentrera mig på en del intressanta saker om upphovsrätt som vi fick lära oss. Väldigt mycket ”who knew”-känsla över vissa saker. Som exempel: om du, på exempelvis semestern, ber någon annan att ta en bild på dig med din kamera – då äger personen som tar bilden upphovsrätten till just den bilden. Trots att det är din kamera och trots att det är du som ger personen uppdraget och säger vad personen ska ta kort på. Om du senare publicerar bilden någonstans kan den personen hävda brott mot upphovsrättslagen. Märkligt, men sant. Säkert ingenting som händer stup i kvarten, men hade man ens kunnat lista ut med lilltån att det faktiskt är så? Det kunde då inte jag.

Just upphovsrätt vad gäller bilder tycker jag är riktigt intressant. Många driver ju bloggar av mer eller mindre privat karaktär och som oinsatt är det lätt att göra fel. Jag har till exempel trott att att det är okej att låna en bild så länge jag anger källan/upphovsmannen. Men så länge inte den överenskommelsen finns är det ju inte okej. Det finns sidor på nätet med bilder där man antingen ger folk rätten att helt fritt använda bilderna (oavsett länkning eller inte) och andra sidor där man lånar ut bilder med villkoret att den som lånar måste ange källan. Så har du en blogg och vill slänga in en relaterad bild då och då – fråga först, alternativt använd dig av dessa sajter som upplåter bilder med eller utan villkor. Om du inte har egna bilder att använda då, så klart.

Lite här och där i bloggar ser man felaktiga källhänvisningar. Exempelvis har det hänt att jag har stött på hänvisningen ”bild lånad från Google”. Ska du hänvisa någonstans måste du ta reda på den exakta länken där bilden ligger. Det är egentligen inte tillräckligt, för för att helt säkert låna bilder behöver du som sagt fråga den som har upphovsrätten till bilden. Och det vet man ju sällan när man ”bildgooglar”. Det allra säkraste, om man inte vill råka ut för att bli anklagad för stöld, är att använda sina egna bilder eller välja bilder som är fria att använda. Det finns möjligheter att göra bildsökningar för att se var på nätet de egna bilderna florerar, så man är inte skyddad av att man har en liten, okänd blogg med få läsare.

En annan intressant sak som många kanske inte vet är att om du ställer upp som modell för en fotograf är det fotografen som äger upphovsrätten och bestämmer helt och hållet hur dessa bilder får användas. Du, som faktiskt har ditt ansikte på bilden, har inget att säga till om och du får egentligen inte använda dessa bilder utan tillåtelse från fotografen. Det kan, till exempel, vara ett brott mot upphovsrättslagen att lägga upp bilderna på din Facebooksida eller i din blogg. Så det kan ju vara något att fundera på innan du bestämmer om du vill ställa upp på bilderna. Det kan dessutom vara en bra idé att du diskuterar med fotografen vad du har tillåtelse att själv göra med bilderna. Fotografen kan till exempel säga att det är okej att publicera bilden så länge du hänvisar till fotografen, men hen kan också säga att du inte får använda bilderna överhuvudtaget.

Upphovsrätt för bilder får man automatiskt i och med att man skapar bilden. Det är inget man måste registrera någonstans. Så fort jag tar en bild har jag upphovsrätt på den oavsett hur banal den är. Kan vara bra att veta.

För mer ingående information om upphovsrätt avseende olika områden, se vår länksamling till Upphovsrättsorganisationer.

– Camilla Ström, Kundtjänstmedarbetare

2 kommentarer

Under upphovsrätt

Kan man äga ett recept?

Bild från Fotoakuten

 

 

 

 

Bild från Fotoakuten

 

Idag äter vi semlor, det är fettisdagen. Så lång tid tillbaka jag kan minnas har det varit så. Någon måste ha bakat semlor först, har den då mer rätt till receptet än någon annan? Gäller upphovsrätten för recept?

Så här skriver ALIS (Administration av litterära rättigheter i Sverige): ”Detta är en vanlig fråga. Svaret knyter an till begreppet verkshöjd. Om receptet är tillräckligt originellt skrivet (med fantasifulla och litterära formuleringar t.ex.) kan det vara ett verk i upphovsrättslagens mening och därmed skyddas av upphovsrätt. En ren uppräkning av ingredienser skyddas däremot inte. Inte heller en rak och ”naken” beskrivning av tillvägagångssättet (dvs. en strikt instruktion om hur ingredienserna ska tillföras och i vilken ordning). Upphovsrätten skyddar inte det materiella innehållet i en text utan endast den form som faktainnehållet tar sig uttryck i. Eftersom matrecept i de flesta fall saknar annan funktion än att ge en instruktion för tillagningen, och därför ofta är banalt skrivna, är det i många fall tveksamt om de åtnjuter upphovsrättsligt skydd.”

Intressant. Och här kommer ett recept på semlor.

Semlor
Frågor och svar om upphovsrätt

Anna Fanqvist, kommunikatör PRV

Kommentarer inaktiverade för Kan man äga ett recept?

Under upphovsrätt

Salem al Fakir gör mig så lycklig…

…för han är inget viljelöst våp.

I förra veckan kom upphovsrättsutredningen med sitt första delbetänkande. I betänkandet behandlas bland annat frågor om olika typer av upphovsrättsliga avtal. Betänkandet har väckt en del missnöje. Kritikerna hyser bland annat farhågor om att obalanserade upphovsrättsliga avtal kommer att florera.

En del av farhågorna känns överdrivna. Avtalsrättens ogiltighetsregler, som bland annat gör att avtal kan ogiltighetsförklaras på grund av svek eller ocker, gäller även för upphovsrättsliga avtal.

Det finns dock något som kritikerna själva kan arbeta mer med, nämligen att arbeta mer strategiskt kring avtalsfrågorna. De som sitter på upphovsrättigheter måste helt enkelt se till att inte ingå avtal som de inte vill ingå. En viktig grund i vårt ekonomiska system är avtalsfriheten. Vi får själva välja vilka avtal vi vill ingå. Den friheten har även rättighetsinnehavare.

Vad har det här med Salem al Fakir att göra? Och varför gör han mig så lycklig? Jo, Salem al Fakir har insett upphovsrättens betydelse och inte minst betydelsen av de upphovsrättsliga avtalen. Tänk om fler kunde agera på det viset!

Christina Wainikka, jur dr och MBA, Wainikkas Innovationsbyrå

Kommentarer inaktiverade för Salem al Fakir gör mig så lycklig…

Under upphovsrätt

Upphovsrätt

Utöver lagarna om patent, varumärken och andra rättigheter inom det s.k. industriella rättsskyddet finns det inom immaterialrätten ett helt annat närbesläktat rättsområde. Detta tar sikte på skydd för det andliga skapandet.

Den egentliga upphovsrätten regleras i Sverige genom den s.k. upphovsrättslagen (Svensk författningssamling 1960:729). Justitiedepartementet är ansvarigt för den lagstiftningen. Lagen ger dem som har skapat  litterära och konstnärliga verk vissa ensamrättigheter att bestämma över hur deras verk ska få användas. Ett ”verk” är varje resultat av andligt skapande oavsett i vilken form det finns (skönlitteratur, handböcker och andra skrifter, musik, konstverk, datorprogram, databaser etc.) allt under förutsättning att verket är ”originellt” dvs. är resultat av en individuell skapande insats som gör det unikt-

De rättigheter som varje upphovsman sålunda har till sitt verk är av två slag. De kallas för ekonomiska resp. ideella rättigheter. De ekonomiska rättigheterna är främst rätten att bestämma över varje kopiering eller framställning av exemplar av verket och vidare rätten att bestämma över t.ex. offentliga framföranden eller radio- och TV-utsändningar av verket. De ideella rättigheterna består i att en upphovsman kan begära att hans eller hennes namn ska anges i samband med att verket utnyttjas och att han eller hon kan motsätta sig att verket utsätts för behandling som är kränkande. Någon registrering eller andra formaliteter får inte krävas för skydd; detta skall vara automatiskt och uppstå i samma ögonblick som verket skapas. I de ekonomiska rättigheterna finns sedan inskränkningar som gör det möjligt t.ex. att göra några få exemplar för privat bruk, att citera etc. Upphovsrätten varar under upphovsmannens livstid och sedan 70 år efter dödsåret.

Skälen till att man har ett upphovsrättssystem är främst att stimulera det andliga skapandet och därigenom den samhälleliga utvecklingen och också att kunna skydda de avsevärda investeringar som görs i denna sektor. De s.k. copyrightindustrierna, dvs. exempelvis förlags- musik- eller filmindustrin, är en viktig del av samhällsekonomin. Det beräknas att de i industriländerna svarar för mellan 5 och 7 % av  bruttonationalprodukten.

Upphovsrätten är ett internationellt rättsområde. Genom olika internationella överenskommelser som Sverige är bundet av ger vi i Sverige skydd för verk från de nära 170 andra länder som är med i konventionerna och dessa ger i sin tur skydd åt svenska verk.

Upphovsrättens grundprinciper är mycket gamla men rätten har under årens lopp  anpassats till den teknologiska och samhälleliga utvecklingen. För närvarande är upphovsrätten ett turbulent område. Problem i dagens läge är t.ex. konflikten i relation till ”access to knowledge” och utvecklingsländernas uppfattning att skyddet i vissa hänseenden går för långt. I vårt land har vi framför allt debatten kring fildelningen.

/Henry Olsson, Justitiedepartementet

1 kommentar

Under upphovsrätt