Tag Archives: varumärke

Tjäna pengar på din idé med licenser

Funderar du som företagare på hur du kan sälja din produkt eller tjänst på en utländsk marknad? Du kanske vet att det finns en stor efterfrågan på din innovation hos andra företag? Då kanske en licens kan vara ett avtal som är aktuellt för dig.

Med en licens ger du en annan rätt att nyttja din immateriella rättighet. I klarspråk betyder det att om du till exempel äger ett patent så kan du ge någon annan rätt att använda tekniken genom en licens. Det samma gäller för ett varumärke eller ett designskydd.

Anna Lundqvist, patentingenjör och kundansvarig på PRV.

Anna Lundqvist, patentingenjör och kundansvarig på PRV, föreläser idag på ett seminarium som handlar om internationella verktyg. Några av verktygen hon tar upp ger dig som företagare möjlighet att köpa och sälja licenser.

Anna, för vilka företag kan det vara aktuellt att licensiera ut sina immateriella rättigheter? Eller att köpa en sådan för den delen?
Licensiering kan vara aktuellt för det företag som har en vara eller tjänst som man själv inte vill ha hela eller delar av tillverkning eller försäljning av. Om du exempelvis har en teknisk lösning, med ett patentskydd, som någon annan behöver i sin produktion, då kan du sälja en licens till den andra parten. Det finns flera olika typer av licenser, så läs på först.

Om ett företag ingår ett licensavtal med någon, vilken roll spelar PRV i detta?
Efter att PRV har meddelat ett patent eller registrerat ett varumärke eller designskydd så har vi inte längre med rättigheten att göra. Det är upp till rättighetsinnehavaren att sälja, licensiera eller rama in den.

På dagens seminarium presenterar du olika verktyg som ska göra det lättare för företag att hitta köpare och säljare av licenser. Hur fungerar ett sådant verktyg?
Det är en sökbar databas för respektive varumärken, designskydd, patent och upphovsrättsliga verk där den som vill sälja eller licensiera lägger in sina produkter. Sedan kan vem som helst söka bland dessa och om man är intresserad registrerar man sig gratis och får kontaktuppgifter till säljaren. Själva köpet sköts utanför verktyget.

Hur länge gäller ett licensavtal?
Ett licensavtal räcker under den tid man har skrivit in i avtalet.

Tack för samtalet, Anna!

PRV:s webbplats kan du läsa mer om licenser.

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Lämna en kommentar

Filed under innovation

Ljudstark innovation har fans över hela världen

Bilder från vänster: Frantic Amber (Foto: Rickard Nilsson), Bonafide (Foto: Josefin Larsson), Entombed A.D. (Foto: Anders Ohlsson). Samtliga bilder är tagna på Sweden Rock Festival.

Idag smäller det! En av Sveriges äldsta och största festivaler, Sweden Rock Festival, slår upp sina portar för inbitna hårdrockare och metallare från hela världen som älskar att headbanga till elgitarrens och elbasens ljuva riff och melodier!

Vad vore punken, hårdrocken, svartrocken, dödsmetallen och andra suveräna musikgenrer utan den elektriska gitarren och den elektriska basgitarren? Ganska lågmäld, snällare mot öronen förvisso, men säkert även totalt urtråkig!

Men vem har vi att tacka denna uppfinning för? Och hur spelar varumärke och design in i detta?

Patent för starkare ljud

Den moderna elgitarren har ganska litet gemensamt med den akustiska gitarren som används inom bland annat klassisk musik. De sex strängarna spända över en gitarrformad träkropp och en greppbräda känns igen. Men där slutar likheterna. Elgitarren har ingen ihålig resonanslåda. Gitarrkroppen är i kompakt trä. Ljudet från elgitarren uppstår alltså inte i en ihålig låda som hos den akustiska gitarren, utan det uppstår med hjälp av en pick-up som kombineras med förstärkare.

Det är svårt att säga vem som uppfann den första moderna elgitarren. Men en titt i patentdatabasen Espacenet visar följande:

En av de första som tyftlade med förstärkning av gitarrljud var Fred C. Hammond. År 1924 fick han patent för sin uppfinning ”tone amplifying apparatus for musical instruments”. Han uppfann ljudpinnar med små mikrofoner som kunde byggas in i fioler, gitarrer och andra ihåliga stränginstrument och som kopplades till en extern förstärkare.

Några år senare, 1934, uppfann Loyd Loar en så kallad elektrisk pick-up.

I kombination med magneter fångade denna pick-up in strängens vibrationer och omvandlade dessa till elektriska impulser som i förstärkaren omvandlades till ljud. Även här krävdes en ihålig resonanslåda där strängens vibrationer kunde samlas. Loars uppfinning patenterades ett år senare. Loar jobbade för övrigt på företaget Acousti-Lectric Company, som senare kom att ingå gitarrföretaget Gibson.

Kort därefter, 1937 byggde George D. Beauchamp, som senare kom att bli en av grundarna av gitarrtillverkaren Rickenbacker, en egen elektromagnetisk pick-up för gitarrer.

Denna pick-up gjorde att man inte behövde ha ihåliga gitarrer. Ljudet producerades inte i den ihåliga resonanslådan, utan med hjälp av elektromagnetiska svängningar som fångades upp och förstorades av pick-upen. Det var revolutionerande i och med att man nu kunde skapa stora ljud med solida instrument, i princip brädor.

Varför nöja sig med en när man kan ha två?

Jimmy Page. Foto: Dana Wullenwaber (CC BY-SA 2.0)

Jag minns tiden då jag efter skoltid satt i ett svettigt klassrum och försökte spela ”Lilla snigel akta dig” för min entusiastiska gitarrlärare. Jag var trött, hade glömt mellisen hemma och ville bara hem. Med stor möda försökte jag bemästra de sex strängarna på gitarren (okej, för lilla snigel krävdes bara en sträng, men det kändes som flera!!!) Att lära sig spela på en dubbelhalsad gitarr fanns inte på min horisont då.

Gitarrguden Jimmy Page däremot hör till dubbelhalsarnas mästare! En föregångare till hans dubbelhalsade Gibson patenterades redan år 1941 av Neil Abrams.

För den som inte kan bestämma sig mellan elgitarr och elbas så har Christoforos Kanakis  uppfunnit en dubbelhalsad gitarr- och baskombo. Det fina med detta instrument är att det kan delas upp i två instrument! Du kan till och med välja om det ska vara två gitarrer, två basar eller både och! Man kan alltså spela själv eller med en god vän, fritt efter mottot: delad glädje är dubbel glädje!

Christoforos Kanakis gitarr- och baskombo.

Varumärken och design spelar på samma lyra

Det finns många legender inom hårdrocken, både män och kvinnor, men det finns även gitarrer som blivit legendariska. Märkena Gibson och Fender hör till de stora namnen, där bland andra Gibson Les Paul och Fender Stratocaster blivit stora tack var musiker som Slash och Yngwie Malmsteen.

Både Gibson och Fender har flera varumärken registrerade. Det intressanta är att några av dessa varumärken samtidigt är design.

Gitarren Gibson Les Paul är ett bra exempel: Om man gör en sökning på denna gitarr i databasen TMView så hittar jag följande EU-varumärken:

Nr 012092391 är ett 3D-varumärke med en bild på en gitarr. Ett 3D-varumärke är ett varumärke där märket är specificerad i en 3D-modell, varumärket gäller då hela den tredimensionella figuren som är avbildad. I detta fall är det hela gitarrkroppen. Gibson Brands har valt att registrera hela gitarrformen eftersom man vill vara säker på att ingen annan tillverkar en likadan gitarr under annat namn. Man har alltså registrerat gitarrens utseende som ett varumärke, inte som en design. Utseendet är alltså själva varumärket.

Gibsons Flying V. (Foto: CasinoKat / CC-BY SA 3.0)

Än mer ikonisk är Gibsons Flying V, en gitarr som faktiskt ser ut som ett V. Här har Gibson valt att göra en designregistrering när den gitarren kom ut 1958.

Eftersom en designregistrering endast gäller i begränsat antal år (25 i Sverige) så har flera gitarrtillverkare senare hakat på trenden och börjat tillverka egna V-formade gitarrer. Det kanske förklarar varför Gibson på senare år valt att göra varumärkesregistreringar för sina mest kända gitarrer.

Även Rickenbacker har valt att registrera utseende som varumärken.

Varumärkena med nummer 010177004 och 010177038 är 3D-varumärken, där Rickenbacker valt att registrera utseendet för gitarrhuvudet.

För Stratocaster finns mig veterligen inga 3D-varumärken registrerade, däremot har Fender Musical Instruments Corporation valt att registrera ordet ”Stratocaster” som ordmärke för bland annat bild- och ljudsystem samt för musikinstrument.

Men nog om detta. Själv pausar jag festivalandet i år. I stället så tror jag faktiskt att jag ska damma av min (akustiska) gitarr och ge den lilla snigeln en sista chans. Vem vet, det kanske blir en gitarr-virtuos av mig i alla fall, nu på äldre dar. ,\m/

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Ljudstark innovation har fans över hela världen

Filed under immaterialrätt

Nobel 2016: Vilken legend äger låten?

Foto: Sony Music / licensierad under creative commons (länk längre ned)

Foto: Sony Music / licensierad under creative commons

Idag tilldelas legenden Bob Dylan nobelpriset i litteratur. Han kommer (såklart) inte vara på plats. Istället gästas konserthuset av en annan legend, Patti Smith, som ska framföra en låt av Bob Dylan för att hylla nobelpristagaren.

Varför skriver vi på PRV om detta då månntro? Jo, Dylan får priset för att han enligt den svenska akademin ”skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen”. Dessa poetiska uttryck har Dylan upphovsrätt till. Han har till och med registrerat sitt namn som varumärke. Men en sak i taget.

Upphovsrätt – när konst leder till ny konst
Upphovsrätten uppstår i det ögonblicket som ett verk blir till. I samma stund som Dylan skriver ner en text eller noter så blir han upphovsrättsinnehavare. Det är alltså inget man behöver registrera eller ansöka om. Upphovsrätten, som i Sverige gäller i 70 år efter upphovspersonens död, tillfaller Dylan eftersom det är han som har skrivit texten och komponerat musiken. Det enda kravet som behöver vara uppfyllt för att upphovsrätten ska gälla är att verket är tillräckligt originellt.

Vad händer då om någon gör en cover på Dylans låt, som till exempel ikväll, när Patti Smith spelar en egen version av Dylans låt ”A hard rain’s a-gonna fall”?

Enligt upphovsrätten får Smith framföra en egen version av låten. Men det måste vara tydligt att hon framför en låt av Bob Dylan, hon får alltså inte påstå att låten är hennes. Däremot, om hennes framförande är tillräckligt originellt, då kan hon bli upphovsrättsinnehavare för sin cover-version. Men även i det fallet måste hon vara tydlig med att hon gör en egen version av Dylans låt. Detta regleras i den ideella upphovsrätten. Den innebär att Dylan har rätt att bli namngiven när låten framförs.

Varumärken allt vanligare inom musiken
Bob Dylan och Patti Smith är inte bara gudabenådade låtskrivare, de är även innehavare av varumärken. Bob Dylan har två varumärken registrerade, båda är ordmärken och gäller för klasserna 9 (innehåller bland annat CD-skivor och återgivning av ljud), 16 (bland annat trycksaker och fotografier), 25 (bland annat kläder) och 41 (bland annat kulturverksamhet). Patti Smith har sammanlagt tre varumärken registrerade, samtliga är ordmärken och gäller för samma klasser. Det blir allt vanligare för musiker och musikgrupper att registrera sina namn eller bandnamn som varumärke. Med en registrering kan de själva bestämma över i vilka kommersiella sammanhang deras namn ska synas. Bland svenska artister kan nämnas Avicii, Ghost, Sabaton och Håkan Hellström.

Om det är i samband med drycker på systembolaget eller på tröjor och muggar – med en varumärkesregistrering kan musikerna vara säkra på att ingen annan snyltar på deras hårda arbete. Och, ännu viktigare kanske, fansen kan vara säkra på att det verkligen är deras favoritartist som står bakom prylen, och att pengarna faktiskt går till artisten.

Så nästa gång du träffar den där musiknörden som alltid har tröjor med mer eller mindre obskyra bandnamn på, och som alltid svamlar över vilka skivor hen nyss köpt, var glad över att det finns sådana hängivna fans, de bidrar till att musiker kan leva på det de gör.

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Nobel 2016: Vilken legend äger låten?

Filed under upphovsrätt

Söktjänster – vår service till experter

Måns Marklund, kvalitetsansvarig på PRV.

Måns Marklund, kvalitetsansvarig på PRV.

Sedan 70 år tillbaka erbjuder PRV söktjänster inom patent, varumärke och design. Söktjänsterna ger ombud och experter inom immaterialrätt stöd i deras patent- och varumärkesstrategier. Vi har träffat Måns Marklund, kvalitetsansvarig på PRV, och pratat med honom om söktjänsterna.

Måns, vilka är det som beställer söktjänster hos PRV och varför?

–Det är framför allt ombudsfirmor och industriombud på de större företagen som anlitar oss. Våra söktjänster ger en bra grund i beslutsprocessen kring patentstrategier. Det som efterfrågas mest är nyhetsgranskningar och validitetsgranskningar, men även FTO och statussökningar inom patent är efterfrågade. Där har vi en unik möjlighet att på ett säkert och effektivt sätt ta fram status för patentfamiljer.

För att kunna göra bra sökningar är patentingenjörerna måna om att hålla en kontinuerlig dialog med kunden. Avstämningar under själva sökprocessen ger både kunden och patentingenjören möjligheten att förfina, utvidga eller ändra sökningen. På så sätt får kunden i slutändan ett underlag som ger bra grund att gå vidare med.

Bred kompetens tack vare personalstyrka
PRV:s främsta tillgång ligger i personalen. Det stora antalet patentingenjörer gör att PRV täcker samtliga teknikområden. Samtidigt är ingenjörerna uppdelade i olika teknikområden. Samtal inom enheterna och avdelningarna emellan gör att kunskapsutbytet kring terminologi, semantik, databaser och verktyg är mycket högt. På så vis bygger patentingenjörerna kontinuerligt på sin kunskap inom sökteknik.

–Vi är väldigt måna om att kompetensutveckla våra ingenjörer. Här spelar kontakten till våra kunder en viktig roll. Genom feedback får vi en bra bild av vad vi är bra på och vad vi kan bli bättre på. I min roll som kvalitetsansvarig är just den täta kundkontakten mycket viktig för att kunna vidareutveckla söktjänsterna och våra rutiner inom detta område, säger Måns.

Experterna en ovärderlig källa på kunskap
Kontakten till experterna inom immaterialrättsområdet är a och o i PRV:s arbete med att kvalitetssäkra söktjänsterna.

–Ombud är våra tentakler ut i verkligheten, säger Måns och fortsätter: Det är oftast ombuden som möter innovatörerna och som i ett tidigt skede kan se vad innovatörerna behöver. Vi lever nästan i en sorts symbios med ombuden. De vet vad vi är bra på men de sitter även på ovärderlig kunskap om vad vi kan bli bättre på. Vi är väldigt tacksamma för att vi har en så bra ombudskår och industri som hjälper oss att vara så bra vi kan!

PRV:s 115 patentingenjörer jobbar med söktjänster och samtliga har genomgått PRV:s gedigna patentingenjörsutbildning. Dessutom hanterar ingenjörerna utöver de skandinaviska språken även engelska, franska och tyska. Här kan du läsa mer om våra söktjänster.

/ Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Söktjänster – vår service till experter

Filed under immaterialrätt

Gotta catch’em all, nämligen hos PRV!


Har du eller någon i din närhet drabbats av Pokémon Go-hysterin? Var lugn, du är inte ensam. Även undertecknad hör till den hängivna skaran som (inte planlöst) irrar omkring med mobilen i högsta hugg och redo att fånga små pokémons. För de frälsta finns goda nyheter: Precis utanför PRV:s kontor i Stockholm finns två pokéstops registrerade!

Vad är Pokémon Go då, undrar kanske den oinvigde. Förutom att spelet är en utmärkt kombination av friluftsliv och mobilspel, så är Pokémon Go även ett perfekt exempel för hur ett spel kan samla olika immateriella rättigheter, i det här fallet patent, varumärke och upphovsrätt.

Patent för teknisk lösning
Vad gäller patent så har Google och dess spin-off-företag som utvecklat spelet, Niantic, Inc., registrerat ett patent som gäller så kallade ”location-based parallel reality games”, det vill säga spel som använder sig av den verkliga världens koordinater för att skapa en parallell, virtuell spelverklighet. Funktionen som gör att spelet automatiskt uppdateras med geografiska koordinater ur verkligheten är en teknisk lösning. Därför kan den patenteras.

Varumärke ger mervärde
Varumärken då? Jo, Nintendo, den japanska speljätten som står bakom flera älskade tv-spel, har i dagsläget drygt 600 registrerade varumärken i Europa. Till dessa hör ordmärken som till exempel ”Pokemon Go” eller ”Pikachu” men även figurmärken som pokemonstren Pikachu och Squirtle. Ett ordmärke består av enbart ord, ett figurmärke däremot kan bestå av en figur eller en figur som är kombinerad med ett ord. Dessa varumärkesregistreringar ger Nintendo rätten att själv bestämma över huruvida dess varumärken får användas av andra och hur detta ska ske i så fall.

Upphovsrätt uppstår automatiskt
Även upphovsrätten spelar med här (pun intended). Själva pokémon-figurerna är upphovsrättsligt skyddade eftersom de är bilder/figurer. Upphovsrätten uppstod i samma ögonblick som figurerna kom till. Sedan har vi koden som ligger bakom appen, det vill säga själva hjärnan i spelet. Koden skyddas också av upphovsrätten. En sak till: Nintendos tidigare tv-spel kom alltid med suverän musik och ljudeffekter. (Undertecknad kan faktiskt skryta med att kunna sjunga hela musiken till Super Mario Bros från 1985, inklusive speleffekter!) Även Pokémon Go har musik (som jag inte lärt mig sjunga än) och den är – ja, du gissade rätt- den är skyddad enligt upphovsrätten.

Som du ser, lika komplext som Pokémon Go är att spela, minst lika komplext är landskapet av immateriella rättigheter som kommer till användning i denna app. Men nog om detta nu. Det är dags att bege sig till närmaste pokéstop, för, som det heter så fint i Pokémon-världen: ”Gotta catch’em all!” Ja, även denna slogan är skyddad. Varumärkesskyddad.

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Gotta catch’em all, nämligen hos PRV!

Filed under immaterialrätt

Möt PRV i Almedalen

Glödlampor_1PRV kommer i år att ha tre seminarier i Almedalen för att lyfta viktiga frågor om innovation, företagande och tillväxt. Möt oss centralt på Strandgatan 13 den 5 juli kl 07:45-12:00.

Årets seminarier:

5 juli kl. 08:00-09:00 (frukost serveras från 07:45)
Kvinnliga innovatörer: hur kan de bli fler?
Innovation är en genusfråga – bara 6-7 procent av inkomna patentansökningar kommer från kvinnliga uppfinnare. Vad beror detta på och hur lockar vi fler kvinnor till tekniktäta, innovativa branscher?

5 juli kl. 09:15-10:15
Söker du framgång? Leta bland dina dolda tillgångar
Visste du att cirka 80 procent av ett företags värde finns i immateriella tillgångar som varumärken, kundlistor och domännamn? PRV presenterar färska siffor kring hur kunskapsnivån om immaterialrätt ser ut i landet – från patent och varumärkesskydd till designregistrering och upphovsrätt.

5 juli kl. 10:30-11:40
Piratkopiering i digitala miljöer
Handeln på nätet ökar stadigt. Konsekvenserna av den illegala handeln drabbar både konsumenter som får undermåliga produkter och kreatörer, innovatörer och företagare. Vad kan vi göra för att öka medvetenheten om farorna med piratkopierade varor och illegal handel med upphovsrättsskyddat material?

Övrigt: 5 juli kl. 16:30-17:30
Nyckeln till ökad samhällsnytta – bättre koll på universitetens kunskapstillgångarForskningsresultat, mjukvara, databaser och uppfinningar. Det finns flera guldgruvor i form av kunskapstillgångar på svenska lärosäten. Hur kan vi kartlägga och nyttja kunskapstillgångarna så att Sverige kan stärka sin konkurrenskraft och klara samhällets utmaningar? PRV:s generaldirektör Susanne Ås Sivborg medverkar i panelen.

Under Almedalsveckan twittrar vi under hashtaggen #prvsverige.

Varmt välkommen att diskutera med oss under Almedalsveckan!
/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

 

Kommentarer inaktiverade för Möt PRV i Almedalen

Filed under immaterialrätt, innovation

Välvårdat varumärke välkomnar alla

Kättingflygaren_450x300

För mig och många andra börjar sommaren med ett traditionsenligt besök på Gröna Lund – det är inprogrammerat. Ett aktivt varumärkesarbete är en av förklaringarna till att Sveriges äldsta nöjespark är så djupt rotad i gammalt som ungt medvetande.

För några år sedan vann Gröna Lund det välrenommerade Signumpriset. Det är instiftat av IP-byrån Groth & co och uppmärksammar nordiska företag som utmärker sig i sitt långsiktiga arbete med att vårda och förvalta varumärket.

Jag träffade marknadschefen Joanna Hammar för en pratstund om vikten av en slipad varumärkesstrategi som en nyckel till framgång på nöjesfältet.

Joanna, varför är det så mycket fokus på varumärket – är det inte bara att ”köra på” med en så tacksam verksamhet?

Joanna Hammar_webbstl– Ett varumärke måste fyllas med värderingar som man jobbar efter internt och som kunderna ska känna när de besöker oss. För oss betyder vårt varumärke säkerhet, omtanke, upplevelse och effektivitet: det genomsyrar hela organisationen, både för anställda och gäster.

Hur jobbar ni vidare efter Signumpriset?

– Vi har jobbat på många fronter, men kanske mest med ett av våra huvudstatements från varumärkesplattformen: alla ska vara lika välkomna alltid. Det har tagit mest uttryck i jobbet med vårt arbetsgivarvarumärke. Vi vill att våra anställda ska spegla gästernas mångfald, och det ska ge avtryck även i vår rekrytering. Vi har bland annat satsat på att anställa 50+, unga funktionshindrade och i år även nyanlända.

För många företag är det en balansgång mellan att vårda sitt befintliga varumärke och att utveckla det utan att tappa sina kärnvärden. Hur ser ni på det?

– Det är extremt viktigt att vårda varumärket. Börjar vi slacka på värderingarna kan det gå snabbt som konsument att få andra tankar om företaget och varumärket. Vi kan försöka påverka, men håller man inte det man lovar kan man inte lura kunden. Då är det väldigt svårt att vinna tillbaka förtroendet. Ett varumärke är levande och det gäller att ha örat mot marken – det är gästen som bestämmer hur starkt vårt varumärke är. Jag skulle säga att det är en blandning mellan förvaltning och utveckling.

Hur lever ni varumärket i verksamheten?

– Jämt och ständigt! Allt vi gör andas vårt varumärke. I vår varumärkesplattform ingår mottona ”Alla ska vara lika välkomna alltid” och ”omöjligt bor inte här”, så tillsammans med våra värdeord som finns med i alla delar av organisationen och parken så jobbar vi högst praktiskt med detta.

Många tack för pratstunden, Joanna – och lycka till med tivolisäsongen!

Läs mer om varumärke på PRV:s webbplats
Läs om hur andra företag förvaltar sina varumärken

Kommentarer inaktiverade för Välvårdat varumärke välkomnar alla

Filed under varumärke

OHIM byter namn till EUIPO

Den 23 mars händer det mycket, det kommer ni få läsa mer om här på bloggen. Men det jag tänkte informera er om nu är ett namnbyte.

OHIM (Office for Harmonization in the Internal Market) blir nu EUIPO (European Union Intellectual Property Office). OHIM:s emblem kommer inte ändras, så det kommer ni känna igen.

En annan förändring ni säkert kommer märka är benämningen på de rättigheter de administrerar. Idag heter det CTM (Community Trade Mark) och det ändras nu till EUTM (European Union Trade Mark).

OHIM:s webbsida kommer att vara stängd den 22 mars för att den 23 mars öppna igen och vara uppdaterad med de ändringar som träder ikraft.

Från den 23 mars är den nya webbadressen till EUIPO www.euipo.europa.eu

Kommentarer inaktiverade för OHIM byter namn till EUIPO

Filed under immaterialrätt

Svenskt Tenn vinner årets Signumpris

mirakel860x296

 

Signumpriset är instiftat av Groth & Co för att uppmärksamma och belöna det nordiska företag som bäst förvaltar och vårdar sitt varumärke. Sedan 1995 har priset delats ut på det årliga seminariet Varumärkesdagen. Bland de varumärken som sedan dess fått utmärkelsen finns till exempel Lantmännen, Gröna Lund och Fjällräven. I år säger vi grattis till Svenskt Tenn!

KRITERIERNA för bedömning av varumärkesarbetet är:

  • Finns det en genomtänkt och långsiktig varumärkesstrategi?
  • Finns det en enhetlig och klar linje vid varumärkesexponeringen?
  • Kvalitet på företagets varumärkesmanual/-er?
  • I vilken omfattning har företaget skyddat/registrerat sina varumärken?
  • Vilken strategi finns för varumärkesskyddet och vid intrång?
  • Var i företaget ligger varumärkesansvaret?

Ur juryns motivering:

Visionen som företaget arbetar efter är inte blygsam: att vara den mest intressanta interiörbutiken i världen. Ägandet hjälper säkerligen till, företaget drivs nämligen av en allmännyttig stiftelse så överskottet går till forskning och utveckling inom främst medicin och ekologi. Svenskt Tenn betonar att man är en kommersiell kulturinstitution.

Svenskt Tenn sticker ut kraftigt mot tidigare vinnare på flera sätt, bl.a. på så vis att man inte annonserar! Det var, som så mycket annat, Ericsons idé från början. Marknadsföringen har istället skett genom kontakter och redaktionellt material i media. Idag är samarbeten och utställningar viktiga delar i marknadsföringen, samt webbshopen.

En central del i varumärkesarbetet är att man vet mot vilka man arbetar: målgrupperna. I detta glänser Svenskt Tenn med en enkel och tydlig fyrdelad identifiering där man omedelbart ser personer ur målgruppen framför sig.

Juryns motivering i sin helhet
Juryns sammansättning

På PRV:s webbplats för företagare kan du läsa mer om hur Svenskt Tenn hanterar sina immateriella tillgångar.
PRV för företagare

Anna Fanqvist
Kommunikatör
Patent- och registreringsverket

Kommentarer inaktiverade för Svenskt Tenn vinner årets Signumpris

Filed under innovation

Direktrapport: Varumärkesdagen

bloggbild

Nu har årets händelse inom varumärkesvärlden startat, den årliga Varumärkesdagen. Egentligen smygstartade den igår med ett antal fördjupningspass men idag är den en hel dag med föreläsningar och seminarium inom olika delar i varumärkesrätten.

De flesta passen handlar om varumärkesuppbyggnad och vad du ska tänka på som rättighetsinnehavare. Det är tydligt att det inte enbart räcker att registrera din rättighet utan du som innehavare har även ett ansvar att vårda och utveckla ditt varumärke om du vill att det ska få ett mervärde och sticka ut. Det pratas också mycket om hur man som rättighetsinnehavare måste börja tänka på hur man positionerar sig på Internet och hur marknadsföringskanalerna har ändrats på grund av den ökade användningen av sociala medier.

Det har varit väldigt lärorika pass nu på morgonen och jag ser fram emot fördjupningspassen på eftermiddagen. Personligen står valet mellan ett pass i hur du skyddar ditt varumärke online eller ett pass i hur du använder ett oregistrerat varumärke eller andra rättigheter som grund vid processer hos OHIM. Det sista passet hålls för övrigt av en gammal kollega till oss, David Leffler.

Som sagt, väldigt intressanta dagar och ger oss på PRV en chans att se hur varumärken används i praktiken och vilka möjligheter och val våra kunder måste ställa sig till efter registreringsförfarandet. Dessutom får vi chansen att träffa några av våra kunder personligen.

Kan även nämna att Groths Signumpris gick till Svenskt Tenn. På PRV:s webbsidor ”Företagare berättar” kan du läsa mer om företaget Svenskt Tenn och hur de tänker strategiskt kring varumärket.

Nu är det dags att gå tillbaka, hoppas ni får en bra dag. Vill ni veta mer så kan ni gå in på www.varumarkesdagen.se eller söka på Twitter/Instagram eller på andra sociala medier på #varumarkesdagen.

/Benjamin Winsner
Områdesjurist, Patent- och registreringsverket

Kommentarer inaktiverade för Direktrapport: Varumärkesdagen

Filed under varumärke