Etikettarkiv: varumärkesskydd

Vad ska jag med ett varumärke till?

Företagsnamnet är registrerat på Bolagsverket. Då är det väl bara att tuta och köra? För det där med varumärke verkar onödigt, det är väl nästan samma sak som företagsnamn? Känner du igen dig i funderingarna? Då rekommenderar jag att du läser vidare.

2

Vid en första anblick kan det verka som att företagsnamn och varumärke är detsamma, men det finns några avgörande skillnader.

Kännetecken eller namn

Företagsnamn och varumärke ÄR faktiskt två olika saker. Den snabba versionen är att varumärket är kännetecknet för din produkt eller tjänst och företagsnamnet är, precis som det låter, namnet på ditt företag.

Endast ett eller flera

Du kan ha flera varumärken, kanske ett varumärke för varje produkt eller tjänst. Det är inte alls ovanligt. Ett exempel är Cloetta som har drygt 600 varumärken registrerade hos PRV. Men företagsnamn, det har du bara ett (såvida du inte har flera företag förstås, men det är en annan historia).

Frivilligt eller ett måste

Att registrera ett företagsnamn är något som du som företagare måste göra (förutom om du har enskild firma), att ansöka om varumärke är däremot helt frivilligt, men det har många fördelar. Det ger dig ensamrätt till varumärket och kan öka värdet på ditt företag. Varumärket ger dig en tydligare position på marknaden och det i sin tur kan leda till bättre affärer.

Olika myndigheter

En väldigt konkret skillnad är att du ansöker om varumärke hos PRV, medan Bolagsverket är den myndighet som registrerar ditt företagsnamn.

Naturligtvis finns det flera skillnader (och likheter), mellan företagsnamn och varumärke. Frågorna brukar vara många från nystartade företag, både till PRV och Bolagsverket. På verksamt.se finns som av en händelse nya sidor om företagsnamn och varumärke samt immaterialrätt. Spana gärna in dem!

/Henrietta Thollén, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Vad ska jag med ett varumärke till?

Under varumärke

Så klassar du ditt varumärke

veckans fråga

På kundsupport får vi ofta frågor om klassning av varumärkesansökan, och har man aldrig ansökt om varumärke tidigare så förstår vi att det kan vara lite krångligt.
Här är en liten sammanfattning om vad klassningen är.

Alla varor och tjänster är indelade i olika klasser enligt ett internationellt system som kallas Niceklassificeringen. Systemet består av 45 klasser, klass 1-34 innehåller varor och klass 35-45 innehåller tjänster. Varuklasserna är uppdelade efter varornas användningsområde medan tjänsteklasserna delas upp i yrkeskategorier eller vad tjänsten åstadkommer.

Den internationella klassificeringen av varor och tjänster vid registrering av varumärken upprättades genom en överenskommelse som slöts vid en diplomatkonferens i Nice den 15 juni 1957. Överenskommelsen reviderades i Stockholm 1967 och i Genève 1977 och ändrades 1979.
De länder för vilka Niceöverenskommelsen gäller utgör en särskild union inom ramen för Parisunionen för industriellt rättsskydd. Länderna har antagit och tillämpar Niceklassificeringen vid registrering av varumärken.
Varje land inom den särskilda unionen måste tillämpa Niceklassificeringen vid registrering av varumärken, antingen som huvudsystem eller som kompletterande system. I officiella bevis och kungörelser om varumärkesregistrering ska numren på de klasser i klassificeringen som märket är registrerat för anges.

Klassificeringen i enlighet med Niceöverenskommenlsen är obligatorisk vid såväl nationell registrering i de anslutna länderna, som vid internationell registrering genom WIPO:s internationella byrå. Även vid registrering genom Harmoniseringskontoret för den inre marknaden (OHIM) är Niceklassificeringen obligatorisk.

Klassningen är viktig eftersom den talar om för vilken vara och/eller tjänst som en registrering avser. Man kan inte i efterhand lägga till eller ändra klasserna, endast begränsningar är tillåtna.

Det kan vara bra att redan innan ansökan ha klart för sig vad man vill använda sitt varumärke till, vad det ska användas som kännetecken för.

När man gör sin ansökan kan man inte bara välja ett klassnummer, man måste också ange vilka varor eller tjänster i den klassen som du vill använda ditt varumärke för.

På vår hemsida finns en hel del information om klassning om man vill fördjupa sig, men det är viktigt att titta på de Allmänna anmärkningarna. Vissa varor och tjänster kan inte klassificeras med hjälp av klassrubrikerna eller klasslistan med förklaringar.

På hemsidan hittar man också klassningsverktyget TMClass, vilket vi verkligen rekommenderar att man kikar på.

Om du ändå känner osäkerhet vid klassningen eller inte hittar rätt klass för just ditt varumärke så finns vår kundsupport på plats för att hjälpa dig.

 

/Marie Östlund, kundsupport PRV

 

Kommentarer inaktiverade för Så klassar du ditt varumärke

Under varumärke

Svenskt Tenn vinner årets Signumpris

mirakel860x296

 

Signumpriset är instiftat av Groth & Co för att uppmärksamma och belöna det nordiska företag som bäst förvaltar och vårdar sitt varumärke. Sedan 1995 har priset delats ut på det årliga seminariet Varumärkesdagen. Bland de varumärken som sedan dess fått utmärkelsen finns till exempel Lantmännen, Gröna Lund och Fjällräven. I år säger vi grattis till Svenskt Tenn!

KRITERIERNA för bedömning av varumärkesarbetet är:

  • Finns det en genomtänkt och långsiktig varumärkesstrategi?
  • Finns det en enhetlig och klar linje vid varumärkesexponeringen?
  • Kvalitet på företagets varumärkesmanual/-er?
  • I vilken omfattning har företaget skyddat/registrerat sina varumärken?
  • Vilken strategi finns för varumärkesskyddet och vid intrång?
  • Var i företaget ligger varumärkesansvaret?

Ur juryns motivering:

Visionen som företaget arbetar efter är inte blygsam: att vara den mest intressanta interiörbutiken i världen. Ägandet hjälper säkerligen till, företaget drivs nämligen av en allmännyttig stiftelse så överskottet går till forskning och utveckling inom främst medicin och ekologi. Svenskt Tenn betonar att man är en kommersiell kulturinstitution.

Svenskt Tenn sticker ut kraftigt mot tidigare vinnare på flera sätt, bl.a. på så vis att man inte annonserar! Det var, som så mycket annat, Ericsons idé från början. Marknadsföringen har istället skett genom kontakter och redaktionellt material i media. Idag är samarbeten och utställningar viktiga delar i marknadsföringen, samt webbshopen.

En central del i varumärkesarbetet är att man vet mot vilka man arbetar: målgrupperna. I detta glänser Svenskt Tenn med en enkel och tydlig fyrdelad identifiering där man omedelbart ser personer ur målgruppen framför sig.

Juryns motivering i sin helhet
Juryns sammansättning

På PRV:s webbplats för företagare kan du läsa mer om hur Svenskt Tenn hanterar sina immateriella tillgångar.
PRV för företagare

Anna Fanqvist
Kommunikatör
Patent- och registreringsverket

Kommentarer inaktiverade för Svenskt Tenn vinner årets Signumpris

Under innovation

Kalasfisken, en smartare fiskdamm

molly

Magdalena Hagelind har utvecklat en återbrukbar fiskdamm för barnkalas.

Barnkalas och fiskdamm är i stort sett synonymt, det kan nog de flesta föräldrar hålla med om liksom trasslet godisfisket kan medföra. Det uppmärksammade Magdalena Hagelind. Hon tröttnade på filtar som ramlade ner och tejp som fastnade på dörrlisterna.

 

magdalena_hagelind-300x300

Magdalena Hagelind, grundare av Kalasfisken.

Hej Magdalena, berätta om hur idén till fiskdammsdraperiet uppkom!

– Som mamma till två tjejer har jag som många andra två kalas om året där den obligatoriska fiskdammen är en given avslutningsaktivitet. Vid ett par av dessa tillfällen, när jag förtvivlat stod med lakan och tejp för att få upp fiskdammen tänkte jag ”det borde finns en färdig fiskdamm med upphängning att köpa och den måste ju gå enkelt att hänga upp.” När jag inte hittade någon färdig produkt gjorde jag en själv som jag ville ha den. Och på den vägen är det.

Man brukar säga att ”nöden är uppfinnarens moder” – stämmer det i ditt fall?

– Ja, absolut! Frustrerad över att alltid försöka hålla igång kalasen med lekar och mat samtidigt som man ska svänga ihop en fiskdamm gjorde att jag insåg att fler föräldrar nog är i samma situation.

Hur tog du din produkt från idé till marknad?

– Jag satte mig vid datorn och ritade mängder med fina fiskar och konstruktioner. Jag tog fram ett namn och en logga. Jag ville att det skulle kännas färgglatt och roligt. När jag var nöjd med designen tog jag fram en prototyp via ett svenskt textilföretag men jag insåg dock att prisbilden gentemot mina kunder och återförsäljare skulle bli för hög, så där stannade utvecklingsprocessen av en stund. Prototypen använde jag själv på mina egna barns kalas. När föräldrar kom och hämtade sina barn fick jag ofta reaktionen ”wow, var har du köpt den där?” Då insåg jag att produkten hade potential och tänkte ett varv till. Jag tog kontakt med en tillverkare i Kina och därefter presenterade jag min produkt via ett infoblad till olika återförsäljare inom kalasprodukter. Jag fick positiv respons och snabbt flera beställaningar. Det var först då som jag gjorde en beställning till fabriken i Kina.

fisk

 

Har du utvecklat fler produkter?

– Ja, har man en fiskdamm behöver man ju fiskar också, tänkte jag. Problemet var att hitta en bra form som passar för att lägga en godispåse i och som även går att återanvända. Hela min tanke är ju att man ska kunna spara fiskdammen och använda den under flera år. Lösningen blev två fina fiskar i tyg som man lägger ner godispåsen i. Istället för klädnypa och papperspåse har den här fisken en öljett i noden och en medföljande fiskekrok i plast.

 

Har du sökt något immaterialrättsligt skydd och i så fall varför valde du att göra det?

– Ja, jag har mönsterskyddat fisken och även namnet Kalasfisken som produkten och företaget heter. Jag gjorde det som en självklarhet då jag insåg min geniala idé. Det ska inte gå att kopiera den utan påföljder. Det är mitt skydd som liten aktör. Fisken har en unik form och konstruktion som gör att den går att designskydda. Det känns väldigt bra att ha varumärke och designskydd när man går ut på marknaden. Det var det första jag gjorde.

Tips till andra som bär på en idé?

  • Våga!
  • Prata om din idé med personer som du litar på och som är bra bollplank. Annars är det lätt att din idé bara blir liggande i lådan.
  • Undersök marknaden, finns det ett behov?
  • Ta fram skisser och en prototyp. Det är dessa som du visar upp mot potentiella kunder och som du också har som förlaga när du ska hitta en producent.
  • Lita framförallt på din magkänsla! Det är krävande att realisera en idé så du måste tro på den själv och gärna ha några supportrar som pushar dig framåt.

Stort tack för samtalet Magdalena och lycka till med fisket!
/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Kalasfisken, en smartare fiskdamm

Under design, varumärke

Kan en tårta göra någon frisk?

Bakat med hopp. Nu är det Prinsesstårtans vecka som samlar in pengar till Barncancerfonden. Barncancerfondens samarbete med Sveriges bagare & konditorer är ett långsiktigt samarbete som pågår under hela året, där Prinsesstårtans vecka är en vecka där konditorerna har möjlighet att lyfta fram prinsesstårtan och prinsessbakelsen i samarbetet.
Prinsesstårtor

PRVbloggen har med anledning av Prinsesstårtans vecka gjort en miniserie på tre artiklar där vi börjar från början med tårtans ursprung och sedan intervjuar Barncancerfonden och Sveriges bagare & konditorer om samarbetet och hur de ser på sina immateriella tillgångar. Här ställer jag några frågor till Katarina Gustafsson på Barncancerfonden:

På vilket sätt är Prinsesstårtans vecka en bra kampanj för er?
– Förutom att samarbetet med Sveriges bagare & konditorer uppmärksammar barncancerfrågan och samlar in pengar till Barncancerfondens verksamhet så får vi även möjlighet att få synlighet i en för oss ny bransch – hos Sveriges bagerier och konditorier.

Hur vet man att tårtan bidrar till Barncancerfonden?
– Sveriges bagare & konditorer har tagit fram specialdesignat material med budskapet ”Bakat med hopp”. Under tårtan finns ett specialframtaget tårtunderlägg där det står ”Bakat med hopp” och där Barncancerfondens logotyp även finns med och bakelserna har fått ett specialframtaget chokladsigill. Priset på de uppmärkta bakverken blir 10 respektive 3 kr högre än annars – pengar som går direkt till Barncancerfonden. Varje konditor har även möjlighet att bidra till insamlingen till Barncancerfonden under hela året, då man märker upp andra tårtor och bakverk.

Hur gör ni för att nå ut med  information om Barncancerfonden?
– September är barncancermånaden och det kommer vi att synliggöra på så många sätt som möjligt. Det är en månad då vi verkligen tar i och kraftsamlar för att komma närmare vår vision om att utrota barncancer. Vi syns och hörs extra mycket och bland annat kommer Kanal 5 sända insamlingsgalan ”Barncancergalan – det svenska humorpriset 2015” den 28 september – som är helt nytt för i år. Det är faktiskt en lyckosam slump att barncancermånaden sammanfaller med Prinsesstårtans vecka.

Vilka immateriella tillgångar har ni?
– Barncancerfonden har framför allt ett stort antal registrerade varumärken, både nationella och internationella. Flera av våra varumärken är namn på våra insamlingsevents.
Barncancerfonden, Barncancertrampet, Spin of Hope, Ride of Hope, Walk of Hope, Bowling of Hope, Football of Hope, Badminton of Hope, Hockey of Hope, Swim of Hope, Scramble of Hope, Pilowing of Hope. Ski of Hope med flera…
Se Svensk Varumärkesdatabas

Vi ger också ut en tidskrift som heter Tidningen Barn&Cancer. För den har vi ett utgivningsbevis:
Se PRV:s Tidningsregister

Lyft fram en viktig medicinsk innovation på området!
– Det som är unikt är den fantastiska utvecklingen i överlevnaden av cancersjuka barn från 60-talet till 2000-talet – en period där det skedde stora framsteg. På 60-talet överlevde endast 10% av de sjuka barnen och idag överlever hela 80%. En av orsakerna till detta är utvecklingen av cytostatikaterapi (hur man använder sig av cancermedicin i behandlingen). Två andra väldigt iögonfallande händelser har varit att man i mitten av 70-talet kunde behandla akut lymfatisk leukemi så att överlevnaden steg från 10 % till 80 % på några år. Den andra händelsen var att överlevnaden av akut myeloisk leukemi som var en dödlig sjukdom fram till 80-talet, förbättrades bara på några år så att över hälften blev friska. Detta berodde främst på nya behandlingssätt så att komplikationerna minskade.

Nedan är några av PRV:s exempel på innovationer kring behandling av barncancer, länkat till Svensk Patentdatabas:
Behandling av pediatrisk akut lymfoblastisk leukemi
Behandling av akut myeloisk leukemi (Det vill säga, en av sjukdomarna som nämns i intervjun ovan.)
Pediatriska tabletter med Capecitabin (Innehållande ett antineoplastiskt ämne.)

Tack för samtalet!

 I PRV-skolan online kan man lära sig mer om hur man tar hand om sina immateriella tillgångar. 

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Prinsesstårtans vecka – en miniserie med relaterade blogginlägg

2 kommentarer

Under varumärke

Årets surströmmingspremiär är här.

burkar

Jag kan inte med ord ikläda hur lycklig jag är över att den äntligen är här. Nu. Idag, den tredje torsdagen i augusti. Årets surströmmingspremiär.

Ba’ skoja. Min egen premiär med anledning av den fermenterade fisken får vänta ytterligare ett par sekel.

I mina hemkvarter runt Odenplan i Stockholm vet jag att hålla mig borta från restaurang Tennstopet i kväll. Då lägger sig ett tungt odörtäcke över omgivningen och vid tre sittningar fylls oändliga bord av entusiaster som mumsar i sig firren tillsammans med klassiska tillbehör som tunnbröd, mandelpotatis, lök och sup.

PRV:s kundsupport får jag redigt besked av Marie om att aktörerna inom surströmmingsnäringen är duktiga överlag på att skydda sina immateriella tillgångar genom att bland annat registrera varumärkets namn och logga. Gå in själv och kika i Svensk varumärkesdatabas får du se.

Även om jag tycker att den sura strömmingen luktar värre än mumifierad gubbstrumpa måste lovord ändå läggas på fabrikanternas näsa för fin formgivning: en kollektiv överenskommelse måste ha slutits om att konserverna måste gå i rödaste rött och gulaste gult, gärna med inslag av guld på text eller burk.

Thomas Nelje är VD för Gösta Hannells fisksalteri som totalt tillverkar ca 200 000 burkar surströmming årligen. Han berättar att deras marknadsföring bland annat sker genom olika tidningar för långsiktigt varumärkesbyggande – de arbetar inte med direktreklam. Dessutom får de mycket publicitet via Youtube med klassikern Röda Ulven.

– Det är ett gammalt varumärke som vi försöker vårda på bästa sätt: för oss har det varit självklart att registrera Röda Ulven för att inte riskera intrång. Det gjorde att vi kunde stoppa plagiatorer som tryckte upp t-shirtar med loggan på.

Så – stank eller inte – har man en unik produkt och ett starkt varumärke är sensmoralen att resursen ska skyddas, för då kan ingen annan använda märket på sina varor och tjänster eller i sin marknadsföring. Det ger dig ensamrätt.

Med detta sagt – du hänger väl med på världens största surströmmingsskiva i Alfta ishall nu på lördag? Då samlas omkring 1300 entusiaster för att konsumera över 200 kilo svavelosande strömming och jag funderar på att dra dit.

Ba’ skoja. Min egen premiär med anledning av den fermenterade fisken får vänta ytterligare ett par sekel.

/Therese Ahlén, kommunikatör på PRV

2 kommentarer

Under immaterialrätt, varumärke

Skydda dig mot stick av myggor och konkurrenter

Myggjagare

Det finns en drös med appar, armband, oljor och salvor som sägs hindra de mumsande marodörerna från att förstöra våra ljuva sommarkvällar. Men hur många upphovspersoner har skyddat sina myggprodukter? 

Inte jättemånga faktiskt. Så, om du bär på en myggmördande idé kan det verkligen vara läge att skydda den med en passande registrering och tjäna gött med pengar på din kreativitet.  Gör så här för att lyckas med affären:

  1. Knäck ett stycke kalasfin, originell idé. Hur minimera mygg maximalt?
  2. Fundera på vad som gör den unik: Den tekniska lösningen? Namnet? Designen?
  3. Skydda idén med patent, varumärkes- eller designskydd.  Då kan ingen annan sno den.
  4. Låt myggmiljonerna rulla in.

Hellre spray än bubbel
MyggaJag var på bröllop i helgen som delvis utspelade sig i en bokskog. Förstod till en början inte varför det stod lika många flaskor myggspray som bubbelglas på serveringsbordet. Men efter att först ha haft halva Upplands myggbestånd på spirorna och sedan behandlat med Mygga kan jag vittna om att sprayen både behövdes och fungerar. Dessutom har tillverkaren varit duktig och varumärkesskyddat sin bettbekämpare.

Svensk varumärkesdatabas visar att flera i myggbranschen har gjort detsamma, till exempel EcoMyggan. Och vem har inte smetat in sig med Cederroths gamla goding Djungelolja? En doft av den finare världen.

Dödlig landningsramp
MyggfällaAv de relativt få patenterade myggskydden hittar jag en riktig goding i Svensk Patentdatabas: en insektsfälla i form av ett hus med landningsramp där knottet ska känna sig pigg på att parkera. I huset är en lampa riggad som tillsammans med en fläkt ska locka in till en uppsamlingsbehållare. Vad som händer sedan är höljt i dunkel, men jag misstänker att flygfäet kommer till Nangijala.

Jag är milt skeptisk till effektiviteten och tvivlar på om jag har sett innovationen som marknadsetta. Fastnar fortfarande vid hur blodsugaren ska känna att rampen är hetaste stället för häng.

Patentera appar?
Eftersom myggor dras till mig lika starkt som undertecknad till en mellandagsrea laddade jag nyss ner appen ”Mosquito device” som bekämpar insekterna med högfrekventa ljudvågor.

Säg att den nu skulle funka – kan man ta patent på en app? Efter en koll med PRV:s kundsupport vet jag nu att det inte funkar på det sättet, om det inte är så att appen i sig löser ett tekniskt problem. Då kan det kanske vara möjligt. Däremot kan det vara väl värt att skydda appens namn eller ikonens utseende genom varumärkes- eller designregistrering.

Jag får se om min egen myggdödarkreativitet flödar i sommar. Kanske återkommer med patentansökan. Varför inte en bettskena på insektssnabeln som hindrar attack? Hmm…

Kommentarer inaktiverade för Skydda dig mot stick av myggor och konkurrenter

Under design, immaterialrätt, patent

Att utveckla en idé – bästa poden är här!

PRVVentureCuppod

Sommarsugen på att samtidigt bättra på både solbränna och befintliga kunskaper om immateriella tillgångar? Ta med dig PRV:s och Venture Cups podcast till hängmattan.

Idag är det premiär för PRV:s och Venture Cups podcast ”Att utveckla en idé. Under hela sommaren och i tio avsnitt framåt serveras insiktsfull inspiration och tilltalande tips till dig som är företagare och entreprenör.

Tillsammans med experter pratar vi försäljning, finansiering, PR och immaterialrätt. Även superentreprenören Isabella Löwengrip (japp, Blondinbella) är med och delar med sig av sina erfarenheter som företagare.

Har du en idé att utveckla? Det finns massor att både inspireras av och tänka på: några av ditt företags främsta tillgångar kan vara immateriella, det vill säga sådana man inte kan ta på som patent, varumärke och design.

Ta en app till exempel: där kan den immateriella tillgången vara namnet eller utseendet på ikonen. Eller båda. Hur gör du affärer med appen och ser till att ingen stjäl din idé? Har du en ensamrätt minskar du risken att konkurrenter kopierar det du har skapat.

I avsnittet ”Ta hand om dina tillgångar” den 8 juli möter vi PRV:s varumärkesexpert Anton Blomberg. Han om någon kan på ett enkelt sätt förklara både nytta och nödvändighet med immaterialrätt.

Plugga in lurarna, luta dig tillbaka och lyssna.

/Annika Ulltin, kommunikationschef på PRV

Kommentarer inaktiverade för Att utveckla en idé – bästa poden är här!

Under immaterialrätt, patent, varumärke

Amazing Amalia gör att vi firar Polkagrisens dag

IMG_2193_red_2

Vad skulle du göra om du förlorade din mamma, pappa och fem syskon i kolera vid tio års ålder? Väl som vuxen, hur skulle du sen gå vidare om din man dog veckan efter att ni fått ert förstfödda?   

Inte katten gav hon upp trots det, amazing Amalia Eriksson, polkagrisens urmoder.

Att kvinnor inte är kapabla att bedriva någon form av näringsverksamhet, det var så sant som det var sagt på 1850-talet. Men fattig som en kyrkråtta fick den nyblivna änkan av sociala skäl tillstånd att starta sockerbageri och koka karameller för att klara livhanken.

Jag kan se hur Amalia vankade av och an som den tidens professor Balthazar till dess att godismyntet trillande ner: hon skulle kicka fattigdomens rumpa med… sin innovation polkagrisen!

Amalia Eriksson med dottern Ida_webb

Amalia Eriksson med dottern Ida

Dansen polka var hetare än mexikansk salsa när Amalias generation svängde sina lurviga. Sötsaker kallades grisar, och så var namnet klart.

Tillverkningen tog snurr, änkan Eriksson fick många efterföljande polkagrisfabrikanter på orten och så småningom började det äntligen regna stålars över henne och dottern Ida.

Välbehövlig rättvisa till entreprenörsänkan – livsmisär: 1-0.

Och en välsignad glädje är väl både hennes idé och recept än idag, såväl för Grännas turistnäring och företagsamhet som för sockerråttor landet över. Fortfarande är polkagrisar en av de populäraste svenska souvenirerna.

Men hur skulle en nutida Amalia med samma driv ha förvaltat sin immateriella tillgång?

– Ett recept går inte att skydda med hjälp av immaterialrätter som patent, varumärke eller design. Däremot kan man betrakta det som en företagshemlighet, och det i sig är en högt värderad och unik immateriell tillgång. Jag skulle tipsa henne om att stärka företagandet genom att bygga varumärket så starkt som möjligt – till exempel genom att skydda namnet på sina polkagrisar. Då hade ingen annan kunnat kalla sin liknande produkt samma sak, förklarar Emelie Embretsen Ekmark på PRV:s kundsupport.

Läs mer om Svensk varumärkesdatabas här.

Och ni, alla Amalior därute? Fortsätt erövra världen, entreprenörer. På ert eget sätt.

/Therese Ahlén, kommunikatör på PRV

 ————-

Amalia Eriksson blev 99 år gammal och hennes dotter Ida fortsatte med tillverkning av polkagrisar fram till 1945. År 1997 restes en bronsstaty i Gränna till minne av Amalia och hennes polkagrisar. Läs mer om henne här.

Kommentarer inaktiverade för Amazing Amalia gör att vi firar Polkagrisens dag

Under immaterialrätt, varumärke

Sara Sparring – advokatpartner med svart bälte i varumärkesjuridik

Det börjar väldigt mycket dra ihop sig till World Intellectual Property Day den 27 april. På plats vid PRV:s seminariedag är bland andra Sara Sparring – en av Sveriges mest mångsidiga varumärkesjurister.

Sara_02 (2)

Varumärkesjurist Sara Sparring.

Kan du inte bärga dig till dess går det redan nu alldeles utmärkt att ta del av hennes expertis inom immaterialrätt. I en förhandsintervju delar Sara med sig av sina bästa tips om hur du som företagare hanterar varumärkesfrågor med siktet inställt på en internationell marknad.

Några goda tänk på att-karameller att knapra på som smakprov:

  • Gör ett ordentligt förarbete om ditt företag har internationella ambitioner – du vill inte göra intrång i andras immateriella rättigheter.
  • Ta del av PRV-skolan gratis på webben för bra baskunskap om immaterialrätt.
  • Kolla om ditt varumärkesord har någon olämplig betydelse på andra språk.
  • Var ute i god tid – registreringsprocesser, förhandlingar och liknande kan ta lång tid.
  • Kolla att ditt tänkta domännamn inte redan är registrerat av någon annan. Registrera!

Ganska så tänkvärt, eller hur? Mycket mer matnyttigt finns i hela intervjun som du läser på prv.se. Där finns också seminariedagens kompletta program och information om hur du är med via webben. I lokalen är det fullsatt!

Kommentarer inaktiverade för Sara Sparring – advokatpartner med svart bälte i varumärkesjuridik

Under immaterialrätt, varumärke